329 FK;s prot. 4/b 1919; AK;s prot. 4/6 1919. '> AK:s prot. 19/3 1919. KAPITEL 18. REGERINGEN TILLSÄTTER UTREDNING. DÖDSSTRAFFET AVSKAFFAS 1921 ^ Statsrådsprotokoll i jiistitiedepartenientsärenden 21/8 1919. 1 regeringen ingick soin konsult den unge Pppsalaprofessorn Östen Ihulén. I sina på ålderns dagar utgivna »Minnesante(‘kningar« (1966) gör deinie s. 12 f., 53 f. gällande att Thyréns förslag — som han uppger vara framlagt 1918(!) — blivit liggande utan åtgärd i departementet, tills llndén såsom nyvorden justitieminister 1920 »plockade ner« det från hyllan och vidarebefordrade det till lagrådet. Framställningen är som synes oriktig och torde Ix-ro på en fiirväxling med den åtgärd som Fndén i sin egenskap av justitieminister vidtog, sedan utredningen framlagt sitt betänkande (se härom senare). ^ Se Jägerskiöld i SBL 13, s. 383. •* Betänkande och förslag rörande dödsstraffets avskaffande. Avgivet den 14 januari 1920 av de utav chefen för justitiedepartementet jämlikt nådigt bemyndigande den 21 augusti 1919 tillkallade sakkunnige (1920). redningen fungerade jur. dr Alvar Montelius. lUredningens arbetspapper är samlade i volymen «Utredning om dödsstraffets avskaffande», RA. JK;s yttrande 23/2, Skånska hovrättens 27/2 1920. Yttrandena ligger, liksom de tre övriga, i justitiedepartementets konseljakter för 23/4 1920 nr 86. Fångvårdsstyrelsens yttrande 18/'2 1920. ** Svea hovrätts yttrande 27/2, Göta hovrätts 11/3 1920. Majoriteten bestod av hovrättsråden \^'ästfelt, Hörstadius, Andersson, Lagerbjelke, Kiellander, \\ eidenhielm. von Oelrieh, Billman. von Rosen, af Geijerstam, Glimstedt. Grönvall, Stäel von Holstein, Apelstam och Bjurner samt assessorn Ramstedt. Minoriteten utgjordes av presidenten Westring, hovrättsråden Hansson, Ström och Wikander, assessorerna Haeggström och Liljestrand samt e. o. assessorerna Johansson, Åberg, Hemberg, Lamm. Karlsson och Guldberg. Majoriteten bestod av presidenten Leijonmarck, hovrättsråden Nordin, Zetterberg, Olsen, Aurell och Palmgren, assessorn Bellinder samt e. o. a.ssessorerna Larsson, Ihrfelt och Sjögren. Minoriteten utgjordes av hovrättsråden Romberg, Lejman, Fischer och Ericsson, assessorerna Löthner och Smith samt e. o. assessorerna, häradshövdingarna Colleen. \^/ihler och Hellichius. E. o. assessorerna borgmästaren Cassel och häradshövdingen Norelius ansåg alt avgörandet borde anslå tills strafflagskommissionen framlagt sitt förslag; om frågan likväl ansågs böra avgöras redaJi dessförinnan hade de ingen erinran att göra mot utredningens förslag. På sätt och vis kan det alltså sägas att Göta hovrätts majoritet med 11 röster mot 10 ställt sig på utredningens ståndpunkt. ^ Statsrådsprotokoll i justitiedepartementsärenden 23 4 1920. Tr. i NJA avd. 2, bd 47 (1922). Lagrådets yttrande 2/6 1920 tr. som bil. till propositionen nr 144 år 1921. Jfr Thyrén »Principerna för en strafflagsreform« s. 106 f. Statsrådsprot. i justitiedepartementsärenden 4''2 1921. J’r. som bilaga till Kungl. Maj; t i)ro[)Osition 1921 nr 144. Första lagutskottets utlåtande 1921 nr 37. Östberg blev jur. dr i Uppsala 1886, året efter det att Ribbing lämnat sin professur. Om Ribbing och dödsstraffet se ovan. SFS 1921 nr 288 resp. 289. I den sistnämnda gäller ändringar 67 §, där Som sekreterare i ut-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=