321 Första kammarens prot. 2/3 1868. Första kammarens prot. 25/1 1868. ~ Kung Ludvig I skulle under ett besök i Paris ha förklarat detta för M. de la Guerroniere, som var föredragande i franska senatens kommission för revision av strafflagen. ^ Första kammarens prot. 2/3 1868. ” De Gcer, Minnen II, (1892) s. 63. De Geer, Minnen, ibid. Fäderneslandet 29/1 1868. Fäderneslandet 5/2 1868. 13 GP 14/1 1868. 11 GP 29/1 1868. 13 GHT 28/1 1868. i« VLT 31/1 1868. 11 VLT 4/2 1868. 13 Wäktaren 30/1 1868. 13 Första kammarens motioner nr 69. ‘■^3 VLT 4/2 1868. Fätlerneslandet meddelar samma upplysning den 5/2. -1 Lagutskottets utlåtanden 1868 nr 4. 22-23 Reservanterna 1868 var Sparre, Faxe, von Gerfelt, \\ achtmeister. Ribbing, Beckman och Hessle, d. v. s. 7 ledamöter. P. von Möller, som 1867 stått på lagutskottets sida, d. v. s. röstat för dödsstraffets l)ibehållande. lät 1868 anteckna till utskottets protokoll, att han ej deltagit i utskottets behandling av ärendet. Om så ej varit, hade dödsstraffets anhängare sannolikt räknat 8 röster och beslutet därför måst fattas, liksom 1867, med hjälp av den fiirseglade sedeln. De 8 som avgjorde l)eslutet blev alltså: Holmberg. Björkenstain. Bovin. Lemchen, Rosenberg. Ahlgren, Bälter S. Ersson och P. A. Bergström. Den sistnämnde hade redan 1867 yrkat på dödsstraffets avskaffande, ehuru han ej anfört reservation till lagutskottets utlåtande. 1868 tillhörde han visserligen reservanterna men till förmån för ett förslag som i .själva verket stödde motionärernas syfte. .Skillnaden var att han ej ville gå fram så resolut som de 7 övriga; han ville ha iiverlämnat åt regeringen att taga i övervägande, »huruvida icke tiden må anses vara inne att ur allmänna strafflagen borttaga dödsstraffet såsom straffart och, i händelse Kongl. Maj: t därvid finner nämnda straff kunna och förty böra avskaffas, låta utarbeta och för Riksdagen framlägga fiirslag till de ändringar i strafflagen, som bliva nödiga.» 2» Biogr. i SBL. 23 Se t. ex. VLT 4/2 1868. 23 Fäderneslandet 5/2 1868. 2^ Fäderneslandet 5/2 1868. 23 Boken utkom i original under titeln »Uber die Todesstrafe« (Berlin 1867) och ingick i serien »Sammlung gemeinverständlicher tvissenschaftlichen Vorträge«, utg. av Rudolf Virehard och Fr. von Holtzendorff — den sistnämnde en av Tysklands främste kriminalister svenska övers, anges utkommen 1867, vilket år finnes angivet på försättsbladet; på pärmen står däremot tryckåret 1868. 23 Stockholms Dagblad 12/2, 18/2, 20/2, 21/2, 28/2 1868. 33 Förfts förord till första artikeln, 18/2. 3' L. Alm, Om Död.sstraffet (1868). Förf. säger sig uttryckligen polemiserat mot en författare i »ett i Stockholm utkommande Dagl)lad«. Sammanhangen synas utvisa att det är Dalmans artiklar i Stockholms Dagblad som avses. och energisk motståndare till dödsstraffet. Den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=