320 högt sanitalaiuh' av en lit<'n grupp, att jag fran min avlägsna plats omöjligt kunde med något sådant sanmianhang uppfatta den ärade talarens argumentation.» *’ I Andra kammaren t. ex. av Rovin. Grenander, Renström och Key. ' Orre åsyftade här uppenharligen avrättningen av Charlotta Larsdotter som för giftmord halshöggs utanför .Jönköping 10/7 1861. Orre hade varit åklagare i målet. Antalet ledamöter i kammaren utgjorde 190. Första kammarens j)rotokoll 13/4 1867. Antalet ledamiiter i 1867 års första kammare var 124. Dagens Nyheter 28- 2 1868. AB 1.3/4 1867. Sparre åsyftade här rånmörilaren Borg. som avrättades vid Köinge utanför Hässleholm 25/.3 1866. Den andra avrättningen nämnda år ägde rum titanför Sundsvall 14/2. då mördaren P. Hedin avlivades. Borg hade. som Sparre påpekade, tidigare dömts till livstids straffarbete men frigivits och därefter begått rånmordet, vilket betraktades som en försvårande omständighet. Om Fröman —som beklätt .10-ämbetet längre än någon annan, nändigen 1861— 84. och som var en inflytelserik ledamot av lantmannapartiet, se SBl. X\ 1. s. 642: A/twanderson. .lustitieombudsmannen. Sveriges Riksdag XVI (193.3) s. 169 ff. 1=' AB 15/4, 16 4. 17/4 1867. Första kammarens prot. 2/3 1868. Nerikes Allehanda 16/3 1867; Den åsyftade domen var Svea hovrätts fastställande av Grythytte och Hellefors bergslagers häradsrätts utslag 31/12 1866 angående dagakarlen Johan Holm. lUslaget är ett exemj)el på hur den nya strafflagen tillämpades även fiir ett ganska kvalificerat fall av mord. AB 18'4, 24 4 1867. Fäderneslandet 11-'4 1867. GHT 16 '4 1867. GP 16/4 1867. 2'^ GP 18/4 1867. 21 Väktaren 184 1867. 22 Väktaren 5/3 1868. 2-' Se G. Hasselhfrg, Rudolf Vall (1945) s. 227 f; 20/12 skriver Vall för det nya året, där han sammanfattar tidningens inrikespolitiska program. »De flesta av reformkraven har direkta motsvarigheter i Adolf Hedins berömda »Femton brev från en demokrat« som just i dessa dagar publicerades i Fäderneslandet och i)å nyåret 1868 kom ut i form av en broschyr; »Vad folket väntar av den nya representationens Liksom häradshiivd. O. J. Huttgrens skrift «\ ad vilja de nyliberala?» utgjorde den en resonerande framställning av det 1867 stiftade nyliberala eller demokratiska partiets program och är det fullödigaste uttrycket för sextitalets stridsglada men tidigt hämmade svenska radikalism. IMånga av punkterna i det nyliberala programmet hörde till Dagens Nyheters käpphästar . . . som dödsstraffets avskaffande.» Jfr. L. Kihiberg. Folktribunen Adolf Hedin (1972), s. 11 ff. KAPITEL 11. DÖDSSTRAFFSFRAGAN VID RIKSDAGEN 1868 ^ Hasselrot hade länge varit intresserad av humanisering av straffen. Det var han som 1854 väckte motion om spö- och risstraffens avskaffande, vilket sedan inflöt i 1855 års lag om stöld, snatteri och rån. Se härom dels hans anförande i FK 2/3 1868, dels hans skrift »Minneshlad« (Växjö 1875, s. 10 ff). 2 Motioner i första kammaren nr 19, dat. 24/1. i andra kammaren nr 60. dat.23'1. Lagutskottets utlåtande 1868 nr 4, dat. 17/2. ' Andra kammarens prot. 29 2 1868.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=