316 ** OnkrI Adam, Geiireniåliiiiigar (1H42) s. 239 ff. Se härom II. Lujulbrrg. i'.. A. \\ etterherjilis sociala författarskap (1943) s. 88 ff. Aven Rlanelie liar en skildrins: av en avrättniiii: i «Randiten» ( 1848). Jfr Svea hovrätts hemställan ang. nattmannen .1. 1’. Floinhoin, III):s prol. 17/7 1832. KAPITEf. 8. HI MANITET OCH STRAEERÄTTSTEORI UNDER UPPLYSNINGSTIDEN ’ Redan 1733 hade i Tyskland .Sonnenfels protesterat mot dödsstraffet. Se 1)1. a. //.-//. Leicandiuski, Die Todesstrafe in der Anfklänmg (diss. Ronn 1961); Johanna Sewing. Studien znr Todesstrafe im Natnrreeht, (Kriminologisc.he Ihitersiiehnngen 22. Rern 1966): F. IFicacker. Das Natnrreeht nnd die .Anfklärnng, (tr. i Rena de morte 1. 1967). “ En intressant redogörelse för natnrrättens humanitära syn på dödsstraffet möter däremot i den engtdska 17()0-talsromanen The Viear of Wakefield av Goldsmith. ■* Ilagströmrr, Straffrätt 1 (1895) lisin. Rättshisloriskt bibliotek 10 (1965) s. 39 ff., s. 89 ff. Wedherg. Karl XII jiå jnstitietroiuMi (1944). •’ Avgren, a.a. s. 44. Man har varit osäker om Filangieris verk har varit bekant för svenska lagstiftare, så .Y. Jareborg i Rättshisloriska studier \I. och Nygren, a.a. s. 45. l nder studier i Högsta domstolens historia har det framgått, att lagkommittén lånat in F'ilangieris stora arbete (meddelande av .'5. Jägerskiöld). ‘ Wrede. Calonins, s. 155. Jfr Anners a.a., s. 98 ff. Jfr Wrede, a.a., s. 161 f. Otr. föreläsningsmannskript i l niversitetsbiblioteket. Helsingfors. Jfr W rede. (ialonins s. 152 f. Se 1)1. a. Karl Bninnemann. .Maximilien Robespierre (1904); J. M. Thompson, Robespierri' 1 (1935) s. 14—28; .inners. Humanitet och rationa- \ 1.38 ff. KAPITEL 1. NYA IDÉSTRÖMNINGAR. KANT OCH HEGEL * En ilversikt över den straffrättsliga doktrinen under 1800-talet finnes hos Sehlyter, Juridiska afhandlingar 1. andra upplagan (1891) s. 221 ff. Föreläsningar öfver Svenska Kriminalrätten, hållna år 1837. “ Se Gunnar .Aspelin, Kants rättsteori. Tr. i Filosofi och rättsvetenskap. Lnnd 197,5. Se Svante .i\ordin. Den Roströmska skolan (1981); F. Liljeqvist i SRE 5 (Rostriini). ' Se bl. a. /•’. C. T. Ilepp. Lber tlen gegenwärtigen Stand der Streitfrage uber die Znlässigkeit der Todesstrafe (1836); .4. F. Ilerner. .Abscbaffnng der Todesstrafe (1861); E. Christiansen. Die recbtliche L nmiiglichkeit der Todesstrafe (1868). •’> De la peine de inort (1822). Om \ ictor Hugos insatser se även Hubert Juin, Victor Hugo 1802—1843 (1980) s. 5,38 ff. P. Sarey-Casard. i Rena de .Morte 2. s. 219 ff. ~ Rentbams arbeten omnämnas bl. a. i det av Sehmidt utgivna Juridiskt Arkif 1 ( 18.30—31) 4, 11.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=