NOTER KAPITEL 1. DÖDSSTRAFFDEBATTENS BAKGRUND ^ Dödsstraffets historia ]iar Ixdiandlats dels i allnuiiuui straffrättshistoriska framställningar, dels i ett flertal sjK'eialarheten. Har niå nämnas Jean Imberts värdefnlla arbete över doktrinens utveckling i Frankrike. La ()eine de Mort (1967). Den nordamerikanska d('batten skildras av H.-A. Hedau. The Death i)enalty in America (1964). Om den engelska rättsutvecklingen se bl. a. G. R. Seott. The History of Capital Punishment (19,51). Se även //. Ruchert, Die Todesstrafe geschichtlich. religiös nnd rechtlich betracht(M (1956). Det utider portugisisk redaktion utgivna samlingsverket Pena de morte 1—2 (1967) innehåller en mängfahl uppsatser av stort intresse, huvudsakligen rättshistoriska. - Se härom K. v. Amira. Die Cermanischen Todesstrafen (1922). Häremot F. Ström On the sacral origin of Cermanic death penalties (1942); E. Schmidt, Einfiihnmg in die Geschichte d(‘r deutschen Strafrechtspflege (1947). ^ F. Sai'cy-Casard. Les arguments d'ordre religietix dans les coutrovers sur la peine ca|utale en Franct' an XIX;e siecle (Pena de Morte 2). P. Althaux, Todesstrafe als Probh'in der christlichen Ethik (1955). ' .Hr R. Josefson. Guds oeh Sveriges lag. Hpiisala univ. årsskrift 1950:8 (1950); .S'. Jäf;erskiöld, Studier riirande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid (1963) s. 59 ff. KAPITEL 2. DÖDSSTRAFFET I 1781 ÄRS LAG ' Sc även G. Olin, Några blad ur det svenska straffsystenu'ts historia. (Minnesskrift ägnad 1734 års lag 2) (1934) s. 807 ff. - Eftersom rådbråkiiingmi veterligen ej fiirekommit i Sverige nnder tiden fiir 1734 års lag. fiirbigår jag denna strafform. .Tfr II. Munktell. Till förfalskningsl)rottens historia. (Minnesskrift ägnad 1734 års lag. 2) (19,34) s. 799. ■' Se även Kruit OHvecrona. Om dödsstraffet (1866). Under arlx'tet i>ä dessa hade Calonins avgivit i'tt yttrande, som visar inflytande från Becearia. Emellertid blev de slutligen antagna artiklarna filrsämrade. tydligem under påverkan av G. A. W achtmeister. Se bärom R. /Fre</e. Matthias Calonins (1917) s. 189 ff; Gadolin. Calonins i SBL; R. Nyi;ren. Subordination oeh enskild integritet. (Rättshistoriskt bibliotek, utg. av Institutet för rättsbistorisk forskning XXXHl, 1981). *’ llp|)giften hämtad nr ett anförande av R. G. von Giujer i aiulra kammaren 2/3 1868. ' S(‘ t. ex. statsrådsprotokoll i justitieärenden 8 3 1820 ang. barnamörderskan Ingelöf Andersdotter. Helmut Schulimann, Der Scharfrichter (1964). Från Sverige se bl. a. G. A. DalG. O. Giinne, Sveriges siste' skarprättare' A. G. Dalman. Före'gångare och förrättningar (1946), W edberg i Sv. JT. 1943. man
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=