813 (lärcsl militär ])(M'sonal kommer till användning. Debatten om dödsstraffet gäller liv('ts fiirlnsl som brottspåföljd, ädiimd av domstol. De polisiära och militära aktioner, som genomfiirdc's i många länder gentemot birbrylaia' och politi.ska motståndare samt mot långar under flyktfiirsök faller utanför dt't änuu'. som här bcdiandlas. Huruvida dödandet und('r sådana fiirliållanden är lagligt, beror på de fiireskrifter om laga bi'fogt'nhet att utiiva våld, som där finnes och hur de.-^sa tillämpas. 1 10 kap. 10 ^ 1861 års strafflag fanns en btvstämmelse om våld vid uppror; Varder upprorsman dräpeti; li^ge ogill. Stadgandet upptogs ieke i den fcirenämnda ändringen (1918:151) av 1 ^ a SP. Det ansågs då. att sådana fall ieke borde behandlas annorlunda ä!i då våld eljest brukas av polismyndighet ('llt'r krigsmanskaj). IV’. H e h o v (' t av debatt om d ii d s s t r a f f e t \'årt land har under lång tid i Fiirenta nationerna deltagit i ansträngningarna att avskaffa diidsstraffet iiverallt i världen. Framgångarna har varit begränsade, oeh resultaten icke alltid bestående. Även i Europarådet har svt'uska riksdagsmän fiiin olika partier sedan mera än tio år siikt få diidsstraffet a\skaffat i medlemsstaterna. Även om Frankrikt' numera har avskaffat diidsstraffet. är th't bevarat i flera stater, oeh hoppet om snar framgång är svagt. Den ('uropeiska konventionen om tli' mänskliga rättigheterna (1950) b('- stämmer, att einars rätt till livet skall skyddas genom lag men förbjuder iek(' staterna att tillämpa diidsstraff. Ffter många fåfänga försök att få diidsstraffet fiirbjudet i medlemsländtMua uppdrog emellertid Europarådets ministerkommitté 1981 åt huvudkommittén fiir mänskliga rättigheter att utarbeta ('tt fiirslag till tilläggsprotokoll till konventionen just i fråga om diidsstrafh'ts avskaffande i freilstid. Sedan protokollet hade godkänts av ministerkommittén, fiek det beteekningen protokoll nr 6 till konventionen, oeh det iuulert«H knades den 28 april 1983 av tolv länder, däribland Sverige, oeh stMiart' även Grekland. Sedan n'geringt'u i proposition 1983/81:31 hade fiin'slagit riksdag('n att godkänna protokollet, sktahh' så enligt utrikesutskott('ts bc‘tänkanih‘ 1983/81:1 oeh riksdagens skrivelst' nr 62. l nder tiden hade på initiativ av förbundsrepubliken Tyskland oeh mi'd stöd av Sverige Fiirenta nationerna 1982 antagit en rc'solution, enligt vilken de.ss kommission om mänskliga liittigheU'r uppmanades iivtuväga att utarbeta ett frivilligt tilläggsprotokoll till FN-konventionen om medborgerliga
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=