RB 35

EFTERSKRIFT TILL IVAR SETHS ARBETE OM DÖDSSTRAFFET av Alvar Nelson Dödsstraffets slutliga avskaffande i s \' e u s k rätt Sedan riksdagen den 7 maj 1921 genom kamrarnas samfällda beslut i enlighet med första lagutskottets hemställan bifallit Kungl. Maj :ts proposition 1921 nr 111, utfärdade regeringen den lag (1921:288) varigenom dödsstraffet avskaffades i den allmänna strafflagen (SL) från och med den 30 juni 1921. I. 1) Dödsstraffet i den militära strafflagstiftningen Sedan dödsstraffet sålunda avskaffats i den allmänna strafflagstiftningen, återstod det att upphäva bestämmelserna om dödsstraff för vissa brott i den militära strafflagstiftningen. Här gällde ännu 1881 års strafflag för krigsmakten i dess lydelse från den 23 oktober 1914. Vad där föreskrevs ändrades år 1921, men endast i fråga om sättet för verkställigheten. Nu skulle ådömt dödsstraff alltid verkställas genom skjutning. De i strafflagen för krigsmakten upptagna krigsartiklarna föreskrev sålunda fortfarande dödsstraff för vissa grova brott, förövade då riket befann sig i krig. Tillämpningsområdet för dödsstraff utvidgades genom 1910 års lagändringar i fråga om personkretsen, till att omfatta även vissa grupper av personer, som icke var krigsmän. Detta var läget vid andra världskrigets slut. Redan dessförinnan hade frågan om dödsstraffets avskaffande uppmärksammats av straffrättskommittén vid dess översyn av brotten mot allmänheten och staten. Kommittén behandlade emellertid icke själv den militära lagstiftningen, utan det uppdrogs åt särskilda sakkunniga att utreda och ge förslag till ny strafflagstiftning för krigsmakten. De föreslog i sitt betänkande (SOU 1944:69), att den militära lagstiftningen skulle inordnas i den allmänna strafflagstiftningen genom två nya kapitel

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=