290 kärnpunkten i problemet. Upsala Nya Tidning ansåg (7/5 1921) det på tiden att denna gamla straffnorm nu utplånades ur lagen; lagstiftningen bör inte ta hänsyn till »de ofta rätt så ogenomtänkta uppfattningar, som kunnat komma fram i olika samhällsklasser, och icke minst nu efter krigets förråande inflytande kanske på vissa håll vunnit ökat stöd. Forna tiders lättvindighet med avseende på användandet av dödsstraffet berodde på en alltför grov primitiv tillämpning av vedergällningsrätten.» Karlstads-Tidningen, där sannolikt Mauritz Hellberg förde pennan, betecknade (11/5 1921) beslutet som »slutpunkten i en lång och långsam utveckling från barbari till humanitet»; det har dröjt länge med reformen men »humanitetens första bud —det femte i Mose lag — är dock nu ändå inskrivet i vår lagbok.» I Arbetet uttryckte dess redaktör, Arthur Engberg, (9/1 1921) den förvissningen att dödsstraffets avskaffande i Sverige skulle visa samma resultat som i Norge: intet påvisbart men för rättsordningen. Han ansåg det obestridligt att under försvaret för dödsstraffet ligger mycket av vedergällningsteori. Men denna teori representerar ett primitivt och barbariskt betraktelsesätt som är orimligt som grund för en civiliserad strafflag. Bland konservativa tidningar förekom uttalanden som självfallet gick i motsatt riktning. Svenska Dagbladet publicerade samma dag som riksdagen skulle behandla ärendet en skarp ledare i ämnet. »Det är orätt att beröva lagen dess yttersta maktmedel mot illgärningsmän», förklarade tidningen, som f. ö. flera gånger tidigare anfört som sin mening att reformen var onvttig. Framför allt vänder den sig mot den »kolartro på de statistiska siffrorna» som framträder i lagutskottets motivering för bifall till propositionen; det är »en ren statistikvidskepelse, man här möter, och intet annat.» Det ligger ingen beviskraft i siffror som »göra anspråk på att kunna exakt återge och klarlägga något, som rymmer både samhälleliga och individuella orsaksvävnader av den mest skiftande art.» Dryckenskapsstatistiken exempelvis ger pålitliga besked om en förändring i ett samhälleligt tillstånd, så icke den statistik som dödsstraffmotståndarna stöder sig på. »Det torde vara svårt att uppvisa något område av samhällelig statistik, där bakom siffrorna rymmes ett så ytterligt svåröverskådligt myller av olika faktorer.» På fullt allvar, utropar tidningen, anför man siffror som huvudbevis mot farhågan att dödsstraffets utplånande ur lagen skulle bli till skada för rättssäkerheten. Inte heller finns det någon saklig grund för brådskan att avgöra denna fråga, innan straffrättsreformen i övrigt blivit genomförd. vara
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=