265 över världen, som väl är att hoppas, emot en tid av högre, friare och renare luft. en tid av solsken efter långa och tunga moln.» För andra tedde sig ett snabbt avskaffande av dödsstraffet angeläget därför att en sådan åtgärd svarade mot det faktiska läget på rättskipningens område och ett uppskjutande skulle få menliga följder för lagens anseende. Assar Åkerman erinrade om att förarbetena till 1864 års strafflag pågick i femtio år och att det i varje fall kommer att ta decennier innan den nu avsedda nya strafflagen blir färdig. Ett bifall till reservanternas yrkande skulle innebära att dödsstraffet står kvar under oberäknelig framtid. Följden härav skulle i sin tur bli att konungen komme att i framtiden i mycket stor utsträckning använda sin benådningsmakt — en fingervisning härom hade man fått genom Kungl. Maj :ts förfrågan hos straffiagskommissionen med anledning av fallet mördaren Gyllenpalm. Men alla torde vara ense om att en sådan situation inte är av godo: »Det finnes ingenting som så minskar lagarnas anseende som att benådningen oupphörligt kommer emellan och på det sättet illuderar lagens bestämmelser. Folket får lätt för sig att det är rent spegelfäkteri. att domstolarna den ena gången efter den andra döma människor till döden, då benådningen ändå följer. Benådningen bör sparas till de utomordentliga fall, som inte kunnat förutses vid lagens stiftande och där alltså benådningen kommer som en nödvändig, supplerande åtgärd.» Nils Alexanderson framhöll att både Thyrén och den parlamentariskt sammansatta straffiagskommissionen var ense om att frågan om dödsstraffet borde flyttas undan, så att den ej förryckte arbetet på strafflagsreformen i övrigt. Ett så bestämt ställningstagande måste medföra »att under de år som kommer att förflyta, innan resultatet av det stora förslaget kan komma fram, varje regering skall ställa sig ytterligt tveksam, för att icke säga någonting mera, till frågan om ett dödsstraff skall verkställas. Man skulle således ha utsikt att, under tiden till detta förslag kommer, få en lag på papperet, en lag som icke befunnits motsvara rättsmedvetandet och icke kan tillämpas, men som ändå i fall som detta har en stor betydelse genom att den finnes och i händelse de politiska förhållandena skulle utveckla sig på ett särdeles olämpligt sätt, kan få ödesdiger betydelse.» De sista orden visar att Alexanderson anslöt sig till ett argument hos Thyrén som på åtskilliga håll hade väckt undran eller rentav löje, när det först framfördes —före världskriget. Som dödsstraffets försvarare uppträdde i första kammaren fyra talare, samtliga tillhörande kretsen av konservativa jurister. Utöver det gemen-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=