263 andra vägen leder till brutalisering. som kominer att straffa sig själv och föra mänskligheten nedåt i stället för uppåt.» Den liberale Västeråsredaktören Anders Pers underströk likaledes hur oklar gränsen är mellan tillräknelighet och icke tillräknelighet hos mördare och dråpare. Det kan inte vara lämpligt att ha kvar dödsstraffet, »då det i hög grad kommer att bero på en tillfällighet, huruvida läkarnc rädda personen i fråga eller icke.» Pers hade som representant för Westmanlands Läns Tidning följt rättegången mot Nordlund år 1900 och var livligt övertygad att denne icke var tillräknelig. »Hans tillräknelighet sattes icke i fråga och hans huvud föll. Om en psykiatriker hade undersökt fallet, är det möjligt att Nordlund icke blivit förklarad otillräknelig då. men vid en annan tidpunkt, när uppfattningen inom läkarekretsar utvecklat sig. är det möjligt att Nordlund blivit förklarad otillräknelig och fått leva. och fångvaktarna hade då måst dragas med honom under årtionden. Det är denna svårighet att bestämma tillräknelighet eller icke. som borde, tycker jag, göra var och en betänksam inför dessa förhållanden.» Ett andra argument som återkom hos flera talare var de goda erfarenheterna av dödsstraffets upphävande i vissa andra länder. Åkerman hä\'- dade rent ut att den allmänna meningen var att frågan nog inte kunde lösas efter teoretiska funderingar men väl efter de utländska erfarenheterna. I likhet med flera andra åberopade han exemplet Norge 1902. Även det danska strafflagsförslaget 1917, utarbetat av Carl Torp, anfördes:4 där var dödsstraffet inte upptaget som straffart. Inte minst den liberale Göteborgsadvokaten Otto Mannheimer, ledamot av strafflagskommissionen såsom representant för advokatståndet, uppehöll sig vid denna synpunkt Som ett tredje argument anfördes i polemik mot de konservativa juristerna — att folkopinionen i själva verket krävde dödsstraffets avskaffande. Var övertygade, mina herrar, sade Åkerman, »att det är pluraliteten av folket som väntar, att detta barbariska straff skall strykas bort ur lagstiftningen.» Mannheimer påpekade, att den representativt sammansatta strafflagskommissionen var ense om dödsstraffets avskaffande, och fann häri »ett säkert tecken på att den allmänna rättsuppfattningen hos folket går i den riktningen.» Den socialdemokratiske kyrkoherden Ernst Klefbeck i Stockholm var mindre säker om att det verkligen förhöll sig så. Visserligen bör lagstiftningen stå i överensstämmelse med rådande rättsuppfattning hos folket, den satsen hade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=