210 mördarens avrättning och Ulrik Leander som fängelsedirektör vid Sallroths avrättning 1900. Bägge framhöll hiir annorlunda straffet när man betraktar det teoretiskt och när man har skakande personliga intryck av att se en medmänniska i lagens namn och efter ett strikt ritual avlivas inför ens ögon. Leander kunde dessutom på grundval av en obestridlig sakkunskap anföra ett argument mot avskräckningsteorin: fångpersonalens erfarenheter säger att mördare inte alls tänkt på följderna när de begick sin gärning. Det utan jämförelse betydelsefullaste anförandet vid debatten hölls emellertid av Lundaprofessorn Johan Thyrén. Han var nv i kammaren, räknade sig som »högervilde» och hade år 1907 i sin lärobok »Straffrättens allmänna grunder» framlagt sin åsikt bl. a. om dödsstraffet. Anmärkas bör här att regeringen en vecka tidigare beslutat en omfattande revision av strafflagen. Uppdraget hade lämnats Thyrén. Vad han nu anförde i andra kammaren måste därför tillerkännas en särskild betydelse. Thyrén anlade i kammaren två huvudsynpunkter på ämnet: i första hand den praktiska, i andra hand den principiella. Den första praktiska synpunkten gällde det gamla tvisteämnet: Har dödsstraffet någon förmåga att avskräcka? Hans anförande i kammaren innebar tydligen en skärpning av vad han anfört i »Straffrättens allmänna grunder». Kriminalstatistiken ger intet som helst belägg härför i vare sig ena eller andra riktningen, förklarade han. Visar det statistiska materialet från olika länder att dödsstraffets tillvaro i en lagstiftning innebär att antalet med detta straff belagda brott minskar, frågade Thyrén. Han besvarade frågan med nej. Statistiken visar inte heller att införandet av dödsstraff i en strafflag minskar antalet grövre brott. Slutligen visar statistiken inte heller att avskaffande av dödsstraff medför en ökning av antalet grova brott. Snarare skulle man av siffermaterialet förledas att tro att antalet med dödsstraff belagda brott ökades med dödsstraffets närvaro, men man får här räkna med även andra inflytelser för att förklara brottens antal: Thyrén pekade på sådana faktorer som »en tillfällig ekonomisk misär eller en starkt tilltagande fysisk degeneration, exempelvis i storstäder eller kanske oftast till en synnerlig slapphet i polisverksamheten, varigenom brottslingarna komma att bilda något slags maffia eller camorra.» Anlägger man psykologiska synpunkter kommer man till samma resultat, fortsatte Thyrén: någon avskräckningseffekt hos dödsstraffet kan inte påvisas. på döds- man ser
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=