KAPITEL 12. RIKSDAGSDEBATTERNA OM DÖDSSTRAFFET 1871-1900 l) Dödsstraffet inför riksdagarna 1871 och 1872 I sina »MiniuMi» utgivna 1892, liar Louis De Geer som tidigare nämnts uppehållit sig även vid riksdagsdebatterna om dödsstraffet 1867 oeh 1868. »Märkvärdigast är», slutar han, »alt denna fråga sedermera fått hittills vila.»i Uppgiften är anmärkningsvärd. I några senare kapitel i föreliggande undersökning skall visas att dödsstraffet tvärtom gång på gång blev föremål för en livlig debatt i pressen och på andra håll under den tid som De Geer avser. Men även om man skulle antaga, vilket inte är orimligt, att han endast åsyftar frågans behandling i riksdagen, har han gjort sig skyldig till ett minnesfel. Både vid 1871 och 1872 års riksdag väcktes nämligen motion om dödsstraffets avskaffande. Det är i detta sammanhang att observera, att frågan om dödsstraffets avskaffande (dier bevarande kommit att påverkas av händelser, som utspelats i Frankrike under och efter kriget 1870—71. främst de terrordåd, vartill Paris-kommunarderna gjort sig skyldiga. Knut Olivecrona, som tidigare ivrat fiir dödsstraffets avskaffande, gav i brev till den franske juristen Lucas tryck fiir tvivel. Ä andra sidan fick händelserna i Frankrike under den stora krisen utgiira argument för dödsstraffets av.^kaffande. Det var då främst regeringssidans hårdhänta framfart nu'd r('volutionärerna i Paris, .‘^om åberopades. Motionär var bägge gångerna Pehr Tjernhmd från Västernorrlands län. Redan som ledamot av bondeståndet under de sista ståndsriksdagarna hade denne —under debatterna om den blivande strafflagen —uppträtt bland dödsstraffets motståndare.- I en motion vid 1871 års riksdag föreslog han, i an.slutning till lagutskottets betänkande 1868, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala sin åsikt att dödsstraffet borde tidigare inspirerat honom i hans kamp ut- som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=