RB 35

161. vissa tidningar gjort — i första hand avsåg väl NDA liärmod AB och Fäderneslandet. Förklaringen till utgången ser NDA först och främst i De Geers »värdiga och utmärkta» anföranden dels i första kammaren den 25 1, dels vid lördagens plenum i andra kammaren. Säkert har dessa anföranden, säger tidningen, »omvänt mången, som förut haft en mindre stadgad övertygelse men dock röstat för straffets avskaffande av blotta känsloskäl och därför att ett uttalande i sådan anda ansetts såsom ett bland de givna kännetecken på frisinnade åsikter». I anslutning till De Geers »på rent praktisk botten» fotade anföranden hävdar tidningen att »det allmänna rättsmedvetandet alldeles icke —som man velat påstå —uttalat sig ])å något märkbart sätt mot dödsstraffet.» Det skäl som brukar anföras för att en sådan allmän opinion existerade, är att bondeståndet två gånger uttalat sin förkastelsedom över detta straff. Men: »Huru det dock rätteligen förhåller sig härmed, kan man äga något skäl att sluta av den iver. varmed just de ledamöter av kammaren, som förut tillhört bondeståndet, tävlade att, utan att anföra några skäl, vilja hava till protokollet anfört, huruvida de ämnade rösta för eller emot förslaget. Man ville svnbarligen. att det skulle komma till de alltför ofta omtalade kommittenternas öron, huru man röstat, och lätt kan därav dragas den slutsatsen, att tillfredsställelsen med Andra Kammarens förra året fattade beslut icke varit så stor som man påstått. \ are härmed huru som helst, står det dock alltid fast, att några allmännare opinionsyttringar eller andra demonstrationer emot straffet icke avhörts, och då torde det icke vara skäl att med så stora ord framhålla det allmänna rättsmedvetandets votum i denna fråga.» När tiden är inne att avskaffa dödsstraffet, är visserligen svårt att säga, fortsätter tidningen — »men illa vore det i alla fall att avskaffa dödsstraffet, då kanske folkopinionen i verkligheten är däremot, ty följden därav kunde lätt bliva motsatsen mot vad reformens anhängare och även vi önskat, nämligen en reaktion, som kunde rycka med sig även den mildare lagstiftning, som kommit oss till del genom det i den nya strafflagen införda latitudsystemet. En sådan olycka vore större än dödsstraffets bibehållande ännu en tid.» En möjlig andra förklaringsgrund till utgången i andra kammaren ser NDA i den måttlösa agitation som pågått i vissa tidningar. AB hade visserligen reagerat mot Eäderneslandets nidteckning av De Geer med bödelsyxan^i* med anledning av De Geers anförande den 25 l förklarat, att hans uttahur har tidningen själv uppträtt? Den hade dock men

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=