161 n i 11 g, redigerad av den stridbare Daniel Olausson."-* Den ägnade två långa artiklar åt andra kammarens beslut (6/3). Den första är ett »Riksdagsbrev». daterat Stockholm 3/3 och undertecknat »Observatör». Första kammarens beslut var väl tämligen givet, heter det, men däremot framstår resultatet av Andra kammarens överläggningar såsom »en verklig gåta för varje tänkande människa». Nu har det verkligen visat sig »hur pass djup och rotad övertvgelse de flesta av denna kammares ledamciter hava om de allra viktigaste frågor», utropar Observatör och fortsätter: »När Andra kammaren i en fråga som berör de allra högsta och viktigaste förhållanden kunnat visa en hållning, som mycket erinrar om vindflöjelns, vad hållning kan man då vänta av den i frågor av mera underordnad natur? Ni har Er bekant, att det var Frih. De Geers anförande, som i allra väsentligaste mån verkade bestämmande på den omyndiga kammaren, och då man såg nästan alla Statsrådets ledamiiter närvarande vid ämnets behandling, måste man föreställa sig att ministären i denna bedrövliga dödsfråga såg en livsfråga för sig själv.» »Observatör» polemiserar därefter mot huvudpunkterna i De Geers anförande och uttalar sin indignation över att åtskilliga ledamöter röstat för dödsstraffets bibehållande därför att de skakats av några nyligen inträffade mord. framför allt det som Margareta Larsson begått i Stockholm. »Många av d(' talare, som hänsyftade på detta brott, andades en medgivom verklig blodtörst mot denna arma, olyckliga och det — ovanligt grymma kvinna. De uppfattade också säkerligen Frih. De Geers anförande i viss mån såsom en borgen därför, att detta huvud icke skall undgå mästermannens bila. De skallande biiivorop som höjdes vid sagda anförandes slut, erhöllo därföre i människovänners öron ett så mycket mera skärande missljud.»-''o Den nu undanskjutna frågan skall dock åter tvinga sig fram, det är »Observatörs» fiirvissning — »för att fordra och vinna en för framåtskridandets sak tillfredsställande lösning». Därom var även VLT:s retlaktör övertygad i den ledande artikel som följde efter Observatörs riksdagsbrev. Om beslutet i andra kammaren heter det: »Denna underrättelse har slagit hela vårt land med förvåning, för att icke nyttja ett ännu mera betecknande ord. Man måste beklaga att en kammare, närmast utgången ur själva folkets sköte, visar så liten takt och hållning och en sådan brist på övertygelse, att den river upp i år, vad den byggde i fjol. Det visar en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=