160 Tidningens balanserade hållning utlöste med rätta en förvånad kommentar från det kyrkligt-konservativa Lunds Weckoblad. »Vad betyder detta?» frågar LW; »Ifrån det hållet har man förut varit van att höra andra satser drivas om pressens befogenhet att aptera och dess plikt att leda opinionen än de som uttalas i nämnda utdrag.» Hedlund har dock själv tidigare varit en av de allra värsta »terroristerna», och då hade han en helt annan förhoppning än att en tid av självständig övertygelse hos svenska folket var förestående. Det hela är en »psykologisk märkvärdighet». (LW 10/3 1868.) Den andra liberala tidningen i Göteborg, Göteborgs-Posten, påpekar —vad som flera gånger framhållits tidigare i denna framställning — att dödsstraffsfrågan gick tvärs över partigränserna. Tidningen konstaterar sålunda (3/3), att ledaren av det så märkligt ansedda lantmannapartiet, Emil Key, befann sig i minoriteten. »Han måste således tillfälligtvis ha övergivits av en ansenlig del av sina trogna, vilka, alt döma härav, tyckas hylla den regeln, att partidisciplinen endast gäller, då det är fråga om gemensamma eller personliga intressen, men alldeles icke avser de stora kulturfrågorna. För hr Key torde denna erfarenhet bli besk nog.» GP är övertygad om att frågan om dödsstraffet snart kommer upp på nytt, betingad som den är av »en allt allmännare humanitetsande och stödjande sig på den förädlade och mera rent andliga uppfattning av kristendomen, som är i färd med att genomtränga mänskligheten. För att komma över motsättningen mellan de båda lägren rekommenderar tidningen en tids suspension av dödsstraffet för utrönande av verkan. Tidningen avslutar sin redogörelse (6/3) med att framhålla att bägge kamrarna på ett påtagligt sätt gett De Geer ett förtroendevotum. »Troligen upptages frågan icke under de närmast kommande åren. Man torde finna skäligt avbida de nya valen till Andra kammaren och även företeelserna under följande år för att inhämta mera visshet om den nya strafflagens verkan.» I ett »Riksdagskaleidoskop» (4/3) framhålles på nytt att partigrupperingen i kammaren lika litet nu som 1867 inverkade på frågans avgörande. »Medlemmar av både intelligens- och lantmannapartiet kämpade nu i samma led för eller emot förslaget.» Referatet av debatten är hållet i en lidelsefri ton och sparar ej på kritiska reflexioner även om talare som företrädde tidningens egen uppfattning."*^ Betydligt fränare uttryckte sig Vest manlands Läns Tid-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=