156 folk lidit skada genom omsvängningen. »Och ingen av de många, hörande till båda de olika sidorna, med vilka vi sedermera samtalat, har kunnat giva en tillfredsställande förklaring rörande anledningen till detta i det parlamentariska livets annaler oerhörda omslag.» Redan vid 1867 års debatt hade ju alla argument omsorgsfullt ventilerats, det var inte någon slump som då avgjorde andra kammarens beslut. Tidningen finner därför bara en förklaring: »Det återstår sålunda näppeligen annat än att antaga, att det är justitiestatsministern frih. De Geers uppträdande, som bestämt utgången, att det är skimret av hans popularitet, intrycket av hans hederliga, redbara och modesta personlighet och av det moderata, lugna och värdiga i hans sätt att yttra sig, som bestämt många alt avvika från den övertygelse, som de förut med ord och handling vitsordet . . . Den omständigheten, att nästan alla statsrådets medlemmar från början till slut närvoro och från ministerbänken med spänd uppmärksamhet följde debatten torde också hos mången entusiastisk anhängare av ministären ha framkallat den farhågan att ministären ämnade stå eller falla med dödsstraffet, huru i yttersta grad osannolikt det än måste vara, att en regering skulle kunna göra en dylik fråga till en kabinettsfråga.» Däremot avvisar AB tanken att Fäderneslandets utfall mot De Geer skulle ha påverkat ledamöterna. Tidningen sammanfattar sin syn på vad detta andra kammarens »i ordets fullaste mening reaktionära beslut» på längre sikt skulle komma att betyda: »Under debatten tillkännagåvo nästan alla. som önskade lagutskottets förslag förkastat, att de betraktade dödsstraffet såsom utdömt av vår tids civilisation, att frågan om dess avskaffande endast vore en tidsfråga, och att de av allt hjärta hoppades att denna reform snart skulle kunna genomföras här och i hela Europa. Mången nejvoterande kände utan tvivel sitt hjärta och samvete mycket lättade genom dessa förhoppningar och av tanken att det ju i själva verket endast gällde någon liten tids uppskov. Men nu. då man från det verkliga och systematiska motståndets sida har ett så i alla hänseenden märkvärdigt och enstaka stående faktum som andra kammarens votum i lördags att åberopa, så kan man vara fullt säker att anhängarne av dödsstraffet skola begagna detta faktum för att göra det påtagligt, att varje nytt steg i denna sak endast syftar till en överilning och att man icke på långliga tider bör tänka på en reform i detta hänseende.» Även i utlandet kommer reformens motståndare att åberopa det faktum att en folkvald kammare redan ångrat sig och ändrat övertygelse, innan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=