121 När polemiken nu återkom och i syfte att påverka det kommande riksdagsbeslutet, kunde Olivecrona ej tiga. Han publicerade i NDA en lång vederläggning av den anonyme författarens uppgifter; dagen därpå återgavs den, betecknande nog i AB.^i Med en nästan förkrossande utförlighet och dokumentation avvisade han på punkt efter punkt den anonyme författarens redogörelse och kunde bl. a. stödja sig på utdrag ur kriminalstatistiken i de berörda länderna. Bl. a. kunde han påvisa att ökningen av antalet brott i Schweiz berodde på att de pågående järnvägsbyggena fört dit skaror av italienska arbetare, som myndigheterna hade stora besvärligheter med, samt att de många petitionerna om dödsstraffets återinförande i Fribourg ingalunda var uttryck för någon allmän folkmening utan härflutit från ett ultrakatolskt parti som av princip höll på dödsstraffet genomdrivit dess upphävande. Petitionerna hade föranlett regeringen att 1864 anställa en undersökning om brottsligheten före och efter dödsstraffets avskaffande och resultatet hade blivit att ingen ökning av brott i allmänhet eller mot personers liv och hälsa i något avseende relativt ökats efter lagändringen. Men dessa fakta hade den anonyme författaren glömt att omtala, påpekar Olivecrona. Också i fråga om den anonyme författarens uppgifter om utvecklingen i vissa tyska småstater, i Moldau-Valakiet och i tre nordamerikanska stater kunde Olivecrona uppvisa felaktiga eller vaga påståenden. Den anonyme författaren lät sig ej avskräckas. I en utförlig artikel i NDA, publicerad dagen före dödsstraffrågans behandling i andra kammaren, vidhöll han med anmärkningsvärd envishet att det var hans uppgifter ur kriminalstatistiken som var riktiga och Olivecronas tillrättalagda och alltså missvisande. Han kunde också triumferande meddela, att petitionerna i Fribourg lett till det resultatet att dödsstraffet nyligen återinförts där ■— »ett steg, vilket vältaligare än alla ovan anförda skäl visar tillförlitligheten av hr O:s officiella källor, men varom han tyckes leva i fullkomlig okunnighet.42 Olivecrona fann nu ingen anledning att fortsätta debatten i dagspressen. I stället publicerade han något senare samma år en uppsats i Naumanns tidskrift, där han utförligt vederläde sin angripares framställning.43 Den höga temperaturen i agitationen hade en högst aktuell bakgrund, till sist inte bör förgätas. År 1867 had ett ovanligt bestialiskt rånmord begåtts i Stockholm, förövat av den nyss nämnda Margareta Larsdet protestantiska partiet i kantonen hade 1848 som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=