113 synder och att visa folket, att det ännu icke bör helt och hållet misströsta om sin senat.» Agitationen var i full gång. Flera skrifter hade redan utkommit eller utkom under februari 1868 i ena eller andra syftet. Tidningspressen engagerade sig mer och mer. Först en skrift som krävde dödsstraffets avskaffande; Ett lättillgängligt arbete om endast 35 sidor som sannolikt haft ett visst inflytande på den allmänna opinionen är Richard Ed. Johns bok »Om dödsstraffet». Författaren var professor i straffrätt i Königsberg och hans bok publicerades i översättning i serien »Vår tids vetenskap i populära avhandlingar» lagom som ett inlägg i den aktuella svenska debatten.John visar sig ha samma uppfattning som Olivecrona: Staten har rätt att verkställa dödsstraff under den förutsättningen att det är nödvändigt, eljest icke. Han leder därefter — liksom Olivecrona — i bevis att denna nödvändighet ej föreligger och drar därav den slutsatsen att det ej heller är berättigat. Också hos John återfinner man vederläggning på punkt efter punkt av de skäl som vanligen anföres av dödsstraffets anhängare; mot slutet utvecklar han bl. a. det orimliga i teologernas försvar för detta straff men framhåller också — vilket Olivecrona som att Schleiermacher har en helt annan upp- tidigare nämnts inte gjort fattning. För tysk publik kan väl Johns lilla bok karakteriseras som en popularisering av Mittermaiers »Die Todestrafe», för svenska läsare som en kortfattad sammanställning av de principiella argumenten i Knut Olivecronas arbete. Johns framställning blev föremål för en kortfattad men klart positiv anmälan i Stockholms Dagblad. Denna anmälan gav i sin tur upphov till en lång insändare, som i fyra avsnitt publicerades i samma tidning.*-^ Författaren ville »fullständigt vederlägga den tyska professorns argumentation och bjuder skäl för en motsatt mening, eller dödsstraffets både rättfärdighet och lämplighet för vissa grova brott, intill dess det utan våda för samhället kan avskaffas, vilken tid synes vara desto längre avlägsen, som mildare tillämpningen av dödsstraffet visat sig snarare i till- än avtagande tyckes så gå hand i hand med den moderna filantropien».30 Artikelserien bär huvudtiteln »Om dödsstraffet», och avsnitten rubrice- »Dess berättigande». »De föregivna skälen för dess avskaffande». »Vådorna av och skälen mot dess avskaffande»; sedan lagutskottets utde grova brotten beklagligen just efter den och i övrigt sedeslöshet och pockande anspråk ras
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=