108 »Talarens stora auktoritet gör. att den i ämnet mindre hemmastadde är benägen att tvivla på det omdöme man bildat sig nti detsamma ocb ifrågasätter, burnvida man ej låtit förleda sig av satsens täta upprepande till att godkänna en villfarelse. Men ingen aiiktoritet är större än de goda skälens ocb därför bava vi varit ivriga att erfara pä vilka grunder h. exc. stött sin mening.» Efter en redogörelse för talets innebåll bävdar tidningen att det inte är den allmänna ^ä^.^skänslan som känner sig otillfredsställd när en synnerligen grov brottsling -— läs Margareta Larsson —inte kan dömas till döden utan /jömnc/känslan. När De Geer yttrar att sederna skall förmildra lagen ocb ej tvärtom. ])rotesterar GHT: Lagarna ocb sederna kan och bör ömsesidigt förmildra varandra. »Barbariska lagar, som förvildar sederna bör skyndsamt avskaffas av en nations mera upplvsta målsmän, även om det högre rättsmedvetandet ej kunnat genomtränga hela nationen.» GHT säger slutligen: »Vi högakta det moraliska modet bos den högt ärade talaren att uppträda mot en mening, som verkligen blivit allmän och populär». men hans ord bar icke rubbat tidningens uppfattning i denna stora humanitetsfråga. Vestmanlands läns tidning slutligen säger sig icke utan överraskning ha funnit, att högste chefen för vår lagskipning »i vår nya drakoniska strafflag ser ett mönster av mildhet ocb humanitet samt alt han finner dödsstraffets bibehållande högst nödvändigt i en tid, då på flera år endast tvenne avrättningar blivit verkställda».^*^ Och några dagar därefter ger den justitiestatsministern i all hövlighet en ordentlig skrapa: »Vi kunna icke neka. att vi blevo obehagligt berörda av hr baronens uttalanden i detta viktiga ämne; ty vi tro oss känna den anda av humanitet, som är grundtonen i baron De Geers väsende. Vi veta, att baronen är för mycket hederlig karl att icke uttala sin övertvgelse. även om den står i strid med den allmänna meningens. vilket vi våga säga. att den i detta ämne gör. Baronens bevisföring är ock något grumlig, och man upptäcker där lätt åtskilliga, vad man i logiken kallar 'felslut'. Att söka komparera V e t s förlust med frihetens torde alltid bliva en nog djärv och obetänkt jämförelse. —För övrigt gör baron De Geer i detta fall. som Napoleon den 3:dje, vilken städse lovar stora reformer; men dä det kommer till kritan inhiberar dessa vackra löften, med förklaring att tiden för reformernas genomförande visserligen är nära; men han kan icke heller nu ha den äran gå nationens önskningar till möte; dock snart, nästa gång skall det ske; ty då är 1 i -
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=