106 Om De Geer hade uppträtt för dödsstraffets avskaffande, fortsätter tidningen, »vilket inflytande skulle icke i senare fallet hans yttrande otvivelaktigt hava haft på frågans lyckliga utgång? Och vilket inflytande i motsatt riktning kan det icke nu komma att utöva?» Fäderneslandet är övertygad om att kravet på dödsstraffets avskaffande skulle haft långt bättre utsikter till framgång i första kammaren, om De Geer där velat göra sin auktoritet gällande till förmån därför. Detta säger tidningen alltså, innan frågan över huvud taget kommit upp i denna kammare — ett bevis, även det. för denna nästan förlamande verkan som justitiestatsministerns anförande haft på abolitionisterna. Fortsättningen ger samma intryck: »Om frågan således nu faller, vem bär det stora och omätliga ansvaret därför? Huru hedrat skulle ej det svenska namnet åter ha flugit genom världen, om det ställts i samband med en ny triumf för mänskligheten, med en ny reform, efterlängtad och förklarad rättvis av de flesta, fruktad och motarbetad blott av några få!» Tidningen framhåller att dödsstraffets bibehållande är en politisk fråga: »Monarkien anser sig behöva dödsstraffet såsom sin buse, likasom statskyrkan håller på satan som sin.» I Frankrike hade februarirevolutionen avskaffat dödsstraffet — Louis \apoleon skyndade att återställa det. Naturligtvis, skyndar Fäderneslandet att tillägga, »låg inte någon politisk sidotanke bakom De Geers förslag, men tidningen ville ändock beröra även en sida av saken, som icke får glömmas bort. emedan den är av så oändlig vikt». Sedan Fäderneslandet tillbakavisat ofta anförda argument till dödsstraffets förmån och även påpekat att man nu börjat här och där skämmas för att öppet begå dessa »legala mord» och i stället föreslagit att de skulle utföras i hemlighet, alltså inom fängelsets murar, förklarar tidningen: »Det är icke blott en rättssak, det är en hederssak för demokratin i alla länder att yrka på dödsstraffets avskaffande. Må monarkien behålla sina bilor och galgar, om den tror dem höra till royauténs imposanta emblemer’. Friheten och republiken kunna hjälpa sig dessa gräsliga sinnebilder förutan. Även vi skola oförtröttat och oförskräckt som hittills arbeta för denna mänsklighetens stora livssak. med ord, i bild, såsom det bäst kan lämpa sig för målet, tills segern är vunnen. Skulle vi även
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=