KAPITEL 11. DÖDSSTRAFFSFRÄGAN VID RIKSDAGEN 1868 / ) Inledning I januari väckto luiracFhövdingen Carl Hasselroti i första kammaren och borgmästaren J. A. Bovin i andra kammaren var sin motion om dödsstraffets avskaffande. Hasselrots motion gick ut pci att riksdagen med uttalande av den åsikt att dödsstraffet biir avskaffas skulle bos Kungl. Maj :t anhålla om utarbetande av förslag till erforderliga ändringar i strafflagen till en kommande riksdag. Bovins motion utmynnade i att riksdagen för sin del skulle besluta om dödsstraffets avskaffande och föreslå Kungl. Maj :t de förändringar som därav skulle bli en följd.2 Motionerna behandlades av lagutskottet den 17 februari.'^ debatterades i andra kammaren den 29 februari^ och i första kammaren den 2 mars^ och avslogs i båda kamrarna, sensationellt nog med hänsyn till omröstningarna i samma fråga året innan! 2) De Geers anförande i första kammaren 25/1 1868 Bedan då Hasselrots motion av första kammaren remitterades till lagutskottet, begärde justitiestatsministern De Geer ordet och höll ett längre anförande som efter allt att döma pä ett högst betydelsefullt sätt kom att påverka ärendets vidare behandling.*’ De Geer förklarade inledningsvis alt han i allmänhet avhållit sig från att deltaga i riksdagsdiskussioner om sådana lagfrågor, som riksdagen själv tagit initiativ till; han hade ej velat föregripa högsta domstolens grundlagsenliga ui)pgift att yttra sig över elt lagförslag, innan Kungl. ]Maj :t framlade det för representationen. Detta kan dock ej gälla lagstiftningens »allmänna principer», menade han. Dä nu Hasselrots motion avsåg en ständigt återkommande allmän principfråga, i vilken mening-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=