112 anförda mantalen. Andå mer uppenbar blir denna jämnhet omtill mantalen för den nordliga delen lägges värdet för Hyssna socken, 25,5 mantal (a. a., s. 290), den enda socken belägen norr omden angivna gränslinjen Sundsås—Danabäck, som på grund av sin kyrkliga samhörighet med Sätila i tabellen ovan förts till häradets sydliga del. Inräknas Hyssna i den nordliga delen erhålles för denna 246,3 mantal medan talvärdet förden sydiga delen reduceras till 243,8 mantal. Det är således evident, att de här anförda mantalen i princip stått för 2 attungar, en relation mantal—jordatal, som kunnat konstaterats i andra sammanhang och som gällt även i det till Mark gränsande Bollebygds härad. Siffrorna tyder på att Mark varit taxerat somett dubbelhärad om960 attungar samt att till grund för häradets pastoratsindelning sannolikt legat 8 fjärdingar om 120 attungar: häradsfjärdingen, identisk med skipenet, har alltså representerat det principiella underlaget för den kyrkliga indelningen. Med antagandena ovan s. 108 skulle Halland ha stått för tillhopa 43 1/3 skipen, när Askim, Sävedal och halva Marks härad inräknats i landskapet. En anmärkningsvärt hög siffra, sommöjligen kunde ge anledning till antagande att gränsdragningen vid 1000-talets mitt i själva verket innefattat ett territoriellt byte även så tillvida, som Sverige erhållit ”korridoren” endast mot avstående till Danmark av Marks halva härad; territorierna har ju haft i det närmaste identiska taxeringsvärden: Beräknat antal attungar Mantal Djurberg, s Askim Sävedal 126,3 173 91,6 409, 1019 400 217,9 243,8 Mark, sydlig hälft 480 Ovan s. 112 Om så varit förhållandet skulle en naturlig förklaring erbjuda sig till att ett svenskt återtagande av territorierna söder om 1050-talsgränsen kunnat ske. Vid ställningstagande till tidpunkten härför bör bl a beaktas den låga andel Marks härad tilldelas i Västgötalagens tinglottsförteckning eller 1/10 av Gudhems bo. Den väsentliga ökning i häradets taxering enligt 1500-talstaxan, somsocknarna i häradets sydliga hälft representera, indicerar att dessa sockenterritorier kan ha tillförts häradet först efter det att dess andel i Gudhems bo fixerades i tinglottsförteckningen. Antagandet skulle då bli att häradets låga andel i boet hänfört sig till häradets territoriella underlag, sådant det gestaltade sig vid 1000-talets mitt, dvs före annekteringen till häradet av de ca 12 socknarna i södra delen av häradet. Tinglottsförteckningens boindelning skulle därmed kunna antagas återspegla de förhållanden som fastställdes genom gränsdragningen mellan Sverige och Danmark vid 1000-talets mitt.^^ Av den här förebragta utredningen framgår att notitian, rätt tolkad, lämnar viktiga bidrag till de båda enhetsstaternas rikshistoria, särskilt vad gäller frågan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=