382 ideal och intressen att bevaka samt inte minst styrdes av kraftigt verkande gruppnormer, dvs, infrarätter; den socialistiska arbetarrörelsen och den verdandistiska radikalismen utgör utomordentligt självklara exempel på detta. Under hela 1800-talet var homogeniteten hos lagstiftaren stark. Under lagstiftningsprocedurerna blottades ständigt motsättningar mellan de intressen, som ägde kompetens att påverka lagarnas utformning; det utomordentligt invecklade spelet om försvarsorganisationens karaktär och försvarsbördornas fördelning har i denna framställning fått illustrera detta. Ändå var just enhetligheten och homogeniteten det utmärkande för lagstiftningen. Motsättningarna gällde ofta stora frågor, men lösningarna söktes i kompromisser som kunde tillvarata de flestas intressen. Däremot var det karakteristiska för rättsutvecklingen att lagstiftningen inte tillvaratog den stora massans intressen annat än i ringa grad. Militärstraffrättens utveckling utgör ett karakteristiskt exempel på detta. Förhållandet mellan lagstiftande och icke lagstiftande infrarätter var tämligen konstant ända framtill 1890-talets början. Fortfarande under 1892 års härordningsstrid höjdes inga röster för militärstraffrättsllga reformer, därför att sådana ej var socialt eller krasst ekonomiskt motiverade; den besuttna bondeklassen kompenserades tillräckligt långtgående för ökade beväringsåtaganden och de sociala konsekvenserna av tre månaders lägerliv blev inte alltför stora. Bördorna fick i själva verket bäras just av de mest utsatta grupperna genom de livsmedelstullar, som från och med 1880-talets slut pålades i den omfattningen, att statsverkets inkomster under 1890-talet tidvis var högre än dess utgifter. Halva utgiftsposten gick till militära ändamål. Betydande Andra kammaren önskade emellertid ta dessa medel i an- grupper mom språk för nödvändiga sociala reformer genom sociallagstiftning och riktade anslag för att lindra den skriande sociala nöden. Under 1890-talet medförde den ekonomiska utvecklingen att allt fler höjdes över rösträttsstrecket. Deras Infrarättsliga Ideal och socioekonomiska intressesynpunkter kunde härigenom influera lagstiftningsmaskineriet och bryta de tidigare lagstiftande gruppernas dominans. Den allmänna rösträttens genomförande för alla innebar i verkligheten att samtliga infrarätter i något avseende gavs en i varje fall teoretisk möjlighet att påverka lagstiftningens utformning. Samhällets rättspluralism blev visserligen inte mindre härigenom men den fick en annorlunda kvalitet, ty ingen infrarätt behövde längre stå utanför möjligheten att påverka den statliga, officiella rättsordningens Innehåll. Den nya lagstiftargrupperingen utmönstrade till största delen de militära idealen. Andra kammarens liberaler, radikaler och socialdemokrater företrädde samhällsklasser vilka ju inte kunde acceptera ensidig militär upprustning, fortsatt negligering av de brännande sociala frågorna samt inte
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=