RB 33

365 förordning utan endast som ett med SLK absolut koordinerat och likställt lagkomplex. Denna disciplinlagstiftning måste preciseras till sitt materiella innehåll, dess lösa och arbiträra karaktär försvinna, dess tolkning genom en för civila rättsbegrepp främmande militärbyråkrati upphöra, om all manlig ungdomskulle tvingas in under den militära rättskipningen genom ett nytt försvarsbeslut. Hedin såg denna reformpunkt som kompromisslöst villkor för bifall till värnpliktsförsvaret. I motsats till den gamla legohären byggde värnpliktsinstitutionens rätts- och pliktföreställningar endast på samhällets allmänna värderingar. Värnpllktshärens rättsförhållanden måste därför bygga på samma idéer som allmän lagstiftning.^'* Den andra huvudpunkten i Hedins framställning gällde en genomgripande förändring av det militära rättegångsväsendet. Den moderna rättsstaten utmärktes bl.a. av de allmänna domstolarnas oinskränkta kompetens inom sina jurisdiktionsområden beträffande både sak och person. Bland de bästa förmåner samhället kunde erbjuda sina medlemmar var just en juridiskt skolad domarmakts samvetsgranna och opartiska rättskipning, förutsatt att domarmakten stod fri från utomstående påtryckningar. De militära domstolarna lade däremot avgörandet i händerna på tillfälligt förordnade och olagfarna lekmän. Någon garanti för de militära rättsledamöternas oberoende ställning i förhållande till egna förmän fanns inte.*^ Hedin sammanfattade sina yrkanden i krav på hela disciplinstadgans införlivande under regeringens och riksdagens samfällda lagstiftningsmakt samt säkerställande av de lagfarna ledamöternas majoritet i alla militära domstolar. Den militära sakkunskapen borde endast få användas i upplysnings- och informationssyfte under rättegången men inte integreras i själva domsförfarandet. Krigshovrätten borde sammanslås med Svea hovrätt på sätt som föreslagits i 1881 års justitiedepartementsförslag. Varje olikhet i bestraffning mellan olika grader av krigsmän såg Hedin som ett utslag av föreställningen om rättskipningen som ett disciplinmedel. Sådan olikhet måste försvinna. En åtalads rättssäkerhet skulle garanteras genom inrättande av ett med allmänna medel bekostat system av lagfarna rättegångsbiträden. Krigslagarnas sakliga och personella giltighet måste klargöras och begränsas. Alla bestämmelser i tjänstgöringsreglementen och andra författningar måste utrensas, om det kunde visas att de tillkommit på inkonstltutionell väg, alltså antingen borde ha varit föremål för riksdagens och ” MAK 1901: 44 s. 1 ff. MAK 1901: 44 s. 14 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=