364 4. De liberala reformförslagen Krigslagsreform i olika grad och inriktning ventilerades under 1901 ars riksdag i sex motioner. Den frisinnade W. Styrlander ville utan att närmare ange på vad sätt få till stånd en utredning för vinnande av mildare militära straffbestämmelser och krigsrätternas slopande i fred.^^ Den konservative Sten Nordström i Höglunda begärde som villkor för riksdagens medverkan i ett nytt försvarsbeslut upphävande av 155 § SLK, ett lagrumsomförbehöll konungen rätten att reglera befälhavares bestraffningsrätt, sättet för bestraffningsrättens utövning samt rätten att tillsäga arrest, dvs. i huvudsak de delar av disciplinstadgan som inte överflyttats till SLK redan 1881.^- Att framstöten i detta fall kom från en konservativ var emellertid inte unikt. Radikalen Hedin fick t.ex. direkt uppmaning från en mycket konservativ kammarkollega att slå ett kraftigt slag för att höja lagfarenhetsnivån i krigsdomstolarna.^^ De helt genomgripande förslagen kom emellertid helt naturligt från vänstersidan i Andra kammaren. Adolf Hedins reformprogram Adolf Hedin inledde sin motion med en exposé över svensk krigsförfattningshistoria alltifrån 1809. Hedins avsikt var att framställa den militära lagstiftningshistorien utifrån renodlat konstitutionsrättslig synvinkel. Krigslagstiftningen hade enligt Hedins mening usurperats av kungamakten i strid mot vedertagna konstitutionella regler och framtill 1880 utnyttjats som ett kungligt prerogativ. Trots grundlagsförändringen 1880—1882 hade de gällande krigslagarna tillkommit utan riksdagens medverkan. Folkrepresentationen kunde visserligen efter denna tidpunkt medverka 1 förändring av militär strafflag och rättegångsordning men inte disciplinstadga. Den senare hade nämligen endast föregivits vara en administrativ förordning av detaljoch verkställighetskaraktär, som byggde på de i lagen nedlagda huvudbestämmelserna. Så var emellertid inte alls fallet, framhöll Hedin. Straff var alltid straff, med vad namn det sedan än benämndes. Disciplinstadgan kunde därför omöjligen betraktas som en till SLK anslutande administrativ 4.1. “ MAK 1901: 100. ‘2 MAK 1901: 183. ‘2 Uppmaningen till Hedin kom från den mycket konservativt sinnade advokatfiskalen C. E. Ljungberg, som själv avsett att ta upp krigslagsreformen i en motion men sett sig förekommen av Hedin. Primär reformpunkt vore enligt Ljungberg att sätta lagfarenheten i majoritet i krigsdomstolarna. Genom sin erfarenhet som både auditor och krigsfiskal hade han rik erfarenhet av »huru galet det är att låta en hop knektar, som föga begripa och ännu mindre våga höja sin röst mot ordförandens mening, avgöra så viktiga saker». C. E. Ljungberg t A. Hedin 10.1.1901, Ep H 7: 3 b, KB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=