354 exemplifieras med följande fall: Ur en fångförteckning framgick, att en trumpetare av krigsrätt hade dömts till straffarbete »för tre under synnerligen förmildrande omständigheter begångna förfalskningsbrott». Krigsfiskalen fann inte självklart att brotten bort lagföras vid krigsdomstol och begärde förtydligande. Ur domboken framkom att den dömdes brott gällt förfalskning av militära avlöningshandlingar.-^ I ett likartat fall gällande »olovligt tillgrepp av tagel fr. legde hästars manar och svansar» upplystes efter framställning från krigsfiskalen att tillgreppet av tagel skett »från i stallet stående för krigsmaktens behov legde hästkreaturs manar och svansar».*® Det är emellertid möjligt att belägga att krigsfiskalen under granskningsarbetets gång misstänkt rättegångsfel men aldrig agerat för att bringa klarhet i saken. I ett fall då en soldat dömts »att för olovligt öppnande av annans brev hållas till straffarbete i tre (3) månader » och det ur fångförteckningen inte framgick vare sig för utslaget åberopat lagrum eller brottets samband med militär tjänst, har krigsfiskalen dock i fångförteckningens anmärkningskolumn ifrågasatt ärendets korrekta behandling men aldrig vidtagit närmare undersökning för att klargöra sakläget.*® Fångförteckningsinstitutet och kontrollanternas ambition Sannolikheten för att fångförteckningsgranskningen utgjort ett effektivt hjälpmedel vid krigsfiskalens kontroll av det militära rättsväsendet måste bedömas som tämligen liten. Insynen i straffexekutionernas förlopp har av angivna skäl varit tämligen tillfredsställande medan jurisdiktionsprocessen genom krigsdomstol och befälhavare behäftats med uppenbara kontrollsvårigheter. Fångförteckningarna var alltför kortfattade och kunde avfattas så tvetydigt, att en effektiv granskning av rättskipningsförfarandet blev svårgenomförbar. Den allvarligaste svagheten i hela kontrollförfarandet fanns emellertid inte i själva fångförteckningstekniken utan i kontrollantens ambition att utnyttja de möjligheter fångförteckningarna trots allt gav. Krigsfiskalsämbetet innehades under hela 1890-talet av vice häradshövdingen Gustaf Berencreutz, vilken inte tycks ha förvaltat ämbetet med särskilt stor ponAndra Svea artilleriregementes fångfört. juli 1897; KrfiR 1897 s. 225. Utdrag av domboken bif. fångförteckningen. Svea artilleriregementes fångfört. juni 1898 m. bif. protokollsutdrag. KrfiR 1899 s. 213. Likartat rättsfall från Skånska husarregementets fångförteckning juli 1898; en soldat hade av regementets krigsrätt dömts »jämlikt allm. strafflag för olovligt bruk av annans tillhörighet att böta 25 kr». Först av det infordrade utdraget ur krigsrättens protokoll klargjordes att det olovliga bruket avsett annan krigsmans munderingspersedlar. Fångförteckningen åberopar endast lagrumi allmän strafflag. KrfiR 1899 s. 63. ** Svea ingenjörbataljons fångförteckning aug. 1898. 3.4. 28
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=