353 att ge större utsträckning åt krigsdomstolarnas kompetens än krigslagarna själva föreskrev, avgav krigsfiskalen en bestämd gensaga. »Därest nämligen en tendens i omförmäld riktning tillätes göra sig gällande, förryckes själva uppgiften för krigsdomstolarna, eller att för handläggning av mål, som röra den militära tjänsten, vara av sakkunniga personer sammansatta domstolar, vilka på grund av sin sammansättning böra antagas kunna vara i tillfälle att handlägga och pröva åtal angående vissa slags brott». Till dessa hörde definitivt inte förfalskningsbrotten. Tvärtom utvisade krigsrättsprotokollet felaktigheter, som knappast skulle ha begåtts av allmän brottmålsdomstol. Den dömdes nöjdförklaring över utslaget ursäktade inte de begångna rättegångsfelen. Krigslagarna var i stället undantagslagar och därför i behov av restriktiv tillämpning. Gränsen mellan allmänna och militära brott måste strängt upprätthållas. Krigsdomstolarna fick enligt krigsfiskalens mening inte inkräkta på de allmänna domstolarnas jurisdiktionsfält.-® Vilka praktiska möjligheter ägde kontrollanten att med ledning av de uppgifter, som meddelades i fånglistan, upptäcka fel av detta slag? Kontrollmöjligheterna stod åter i relation till fånglistans form: ju större precision i brottsbeskrlvnlngen, desto större möjlighet att spåra fel. Ett återkommande drag i fångförteckningarna är just de oprecisa brottsbestämningarna. Påfallande ofta antecknades aldrig för straffbeslut åberopat lagrum. Brottsrubriceringar som »för förbrytelse», »oanständigt beteende», »oriktigt förhållande», »tjänsteförsummelse», »försummelse av tjänsteplikt», »opålitlighet och tjänsteförsummelse», »opålitlighet i tjänsten», »osannfärdig uppgift», »grov vårdslöshet i tjänsten», »otillbörligt uppträdande och vanvördigt uppträdande mot förman», »slapphet i tjänsten», »första resan stöld i förening med inbrott», »oriktigt förhållande på post», »ouppsåtlig vårdslöshet varav följt annans kroppsskada», »stöld», »fel på post», »försök att fritaga anhållen person», har endast delvis lämnat entydig beskrivning av brottets karaktär och därmed klargjort i vad mån det bort lagföras vid allmän eller militär domstol eller bestraffas i disciplinär ordning.-® Den kontrollerande krigsfiskalen åtnöjdes trots oklarheterna vanligen med de i fånglistorna lämnade uppgifterna men begärde vid alltför dubiösa fall utdrag ur rättegångs- och majorsförhörshandlingar. Förfarandet kan KrfiR 1901 s. 108 ff. -•* Anförda exempel hämtade ur fångförteckningar från Första Göta artilleriregemente 5.12.1892, 4.9, 29.8.1894; Norrlands artilleriregemente 5.11.1896, 7.4, 8.4, 14.4, 15.4, 25.4.1899; Svea ingenjörbataljon 28.7.1894; Karlskrona militärhäkte 1.4, 28.4.1899; Kungsholms fästningshäkte 10.4, 25.4.1899; Oscar Fredriksborgs militärhäkte 5.8.1899; Smålands husarregemente juli/aug. 1899; Göta livgarde 12.4, 28.4.1900; Bohus regemente 5.7, 15.7, 23.7, 30.7.1900; Norrbottens regemente 29.8.1894. 23 Nygren
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=