352 Otydlighet av detta slag var vanlig. Påfallande ofta angavs aldrig straff för varje förseelse eller antecknades om förseelserna begåtts med inbördes sammanhang. Anmärkningar gjordes trots detta missförhållande vanligtvis inte av krigsfiskalen.-"* överhuvud taget var den tendensen tydlig, att i de fall krigsfiskalen åtalade förbandschef eller krigsrätt för felaktig straffsammanläggning och strafförvandling, de från vederbörande förband inkomna fångförteckningarna även avfattats på ett mera detaljerat sätt. I två fall förefaller dock förvandlingsfelen ha varit enkla att upptäcka. Genom en korrekt utskriven fångförteckning borde alltid framgå om krigsman ålagts flera disciplinstraff och det slutliga straffbeslutet överskridit befälhavarens bestraffningsmyndighet, samt om sträng arrest i strid mot gällande krigslag ålagts person under 18 år. I fånglistan måste nämligen bland den bestraffades persondata alltid anges födelsedatum eller uppnådd ålder. 3.3. Kontroll av rätt straffmyndighet och lagenlig process Är 1901 dömdes en dragon av krigsrätten vid Norrlands dragonregemente för förfalskning av militär färdbiljett. Krigsfiskalen Sterky ställde krigsrätten under åtal för fel i domarämbete, dels för att ha underlåtit konstatera, i vad mån den åtalade gjort bruk av den förfalskade biljetten, dels för att ha förpliktat den tilltalade att ersätta part som aldrig yrkat ersättning inför domstolen. Sterky fann sig dessutom föranlåten till en viktig principförklaring: Hade krigsrätten ö.h.t. varit behörig att uppta målet? Fanns i detta fall någon omständighet, som enligt krigslagarna kvalificerade det begångna brottet som speciellt militärt och därför krävde bedömning av militära fackmän vid krigsdomstol? Krigsfiskalen antog, att krigsrätten hade utgått från förutsättningen att krigsrätt var behörig domstol för varje brott, som begicks av en under krigslagarna ställd person. Mot en sådan benägenhet från Norrlands artilleriregemente, ur vars fångförteckning framgick att en artillerist ålagts vaktarrest utöver högsta behörighet för befälhavarens bestraffningsrätt. Regementschefen anförde emellertid på anmodan av krigsfiskalen att den bestraffade ålagts fem dagars sträng arrest men befunnits vara underårig. Befälhavaren hade därför förvandlat straffet till 15 dagars vaktarrest, »vilket allt såsom resolution finnes antecknat i här fört majorsförhörsprotokoll men ej blivit särskilt i fångförteckningen antecknat». KrfiR 1899 s. 205 samt chefen för Norrlands artilleriregemente t krigsfiskalen, överkrigsfiskalens ink. handl. 1899, RA. -■* Av en fångförteckning från Värmlands fältjägarkår 25.8.1897 framgick att straffsammanläggning alldeles uppenbart förelegat: »— — — Inställd för krigsrätt — — — dömd för olovligt tillgrepp och rymningsbrott till fängelse i sammanlagt 5 månader och 24 dagar». De 24 dagarna har med största säkerhet varit ett i vaktarrest/fängelse förvandlat strängarreststraff om 8 dagar för rymning. Krigsfiskalen genomskådade tydligen oklarheten på detta sätt och lät bero utan vidare utredning. KrfiR 1897 s. 227.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=