344 Figur 13. Fastställda och ändrade kriminella besvärsmål i andra instans. Procentuell fördelning 1890—1899. V. 100 80 - A ^ \ 60- '' / \ \ / \ \ / \ \ / \ \ / \ / \ ✓ / \ \ s / 40 - \ / \ / \ / V / \ \ / \l 20 - i T 1890 1895 1899 Utslog ov allmänna underrätter som fastställts av allmän hovrätt Utslag av krigsrätter som fastställts av krigshovrätten Källa: Beräkningar gjorda av 1901 års krigslagskommitté, bevarade i kommittéledamoten, överste Gustaf Ugglas samling, vol 6, fascikel F: 8, KrA. två fall. Resterande åtal frånträddes av krigsfiskalen. Genomgående fälldes auditörerna till strängare påföljd än de militära domstolsledamöterna.'^ De anmärkningar bl.a. krigshovrättsrådet Hjalmar Tauvon riktade mot krigsdomstolarna för brist på juridisk kompetens och domarskicklighet, kan verifieras genom rättsstatistik. Åren 1890—1899 anhängiggjordes sammanlagt 3 620 mål vid svenska krigsdomstolar. Vid Krigshovrätten upptogs under samma tid 160 besvärade brottmål. Den allmänna benägenheten att överklaga militär underrätts utslag var således förhållandevis låg. Av de besvärade utslagen fastställde Krigshovrätten emellertid endast 51 '”/o. Ungefär hälften av antalet besvärsmål blev således ändrade av överrätten. Vid jämförelse med motsvarande siffror för besvärade mål från allmänna domstolar uppvisar krigsrätterna en starkt fluktuerande serie fastställda utslag. Denna ojämnhet kan knappast tolkas på annat sätt än som indiciumpå att osäker rättskipning verkligen förelåg på första instansnivån. (Figur 13.) “ KFIR:s utslag i renskrift 1881 —1900, RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=