333 2.3. Straffbildenunder den reformerade SLKunder en fyraårsperiod av den urtima härordningens tid (1896—1900) Disciplinär straffpraxis under åren 1893—95 har tyvärr aldrig i sammanställd form bevarats på samma sätt som uppgifter om praxis före den urtima härordningens tillkomst. Regementsarkiven uppvisar därtill omfattande brister och luckor i rättsvårdsmaterialet. En bild av praxis av den omfattning, som här kommer ifråga, blir inte möjlig att rekonstruera. Praxis under åren 1893—95 måste därför lämnas outredd. Lyckligtvis finns emellertid ett utmärkt sammanställningsmaterial att tillgå för perioden 1896—1900 genom att 1901 års krigslagskommitté lät insamla ett heltäckande statistiskt underlag om disciplininstitutets tlllämpning vid varje svenskt förband under åren 1896—1900. De infordrade uppgifterna blev däremot inte särskilt ingående bearbetade av kommittén. Denna framställning bygger helt på de till kommittén inlevererade primäruppgifterna. 2.3.1. Instituten arrest utan bevakning och tillrättavisning Den bild av praxis vi tidigare mött angående bruket av obevakat arreststraff återfinns inte under detta tidsskede. Med stor sannolikhet kan emellertid förändringen vara direkt skenbar beroende på att uppgifterna vid olika tidpunkter insamlats efter olika principer. Av det material 1901 års kommitté nämligen först kom att ta del framträdde det obevakade arreststraffet, precis som i äldre material, som en i det totala straffsammanhanget sällan brukad påföljd uteslutande för officerare och underofficerare. (Figur 8.) 1901 års kommitterade insåg emellertid att denna bild knappast kunde vara pålitlig. Kommittén misstänktenämligen att vissa tillrättavisningar för manskapets del brukade tillämpas på ett sätt, som gjorde dem funktionellt likvärdiga med befälsstraffet arrest utan bevakning.^ De kommitterade uppdrog därför åt krigsfiskalen Sterky att insamla ett kompletteringsmaterial gällande tillrättavisningsbruket vid sju förband.''* Sterkys material kom endast att omfatta ett par år (1902 och 1903), men de slutsatser, kommittén kunde dra, bekräftade till fullo vad kommittén misstänkt. Antalet tillrättavisningar vid de sju förbanden uppgick trots undersökningens ringa tidsomfång till betydligt mer än 2 000. Förbanderts ^ 1901 års krigslagskommittés prot. 12.10—11.12.1903, 24.10.1904, RA. Nygren 1977 s. 80 ff. ® Dc undersökta förbanden var Svea livgarde, Kronprinsens husarregemente, Första Svea artilleriregemente. Flottans stationer i Stockholm och Karlskrona (värvade förband) samt Västgöta och Västernorrlands regementen (indelta förband).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=