313 en sjunde, ha kapacitet nog för att överta de militära överinstansmålen.'*'’ Då kamrarna behandlade justitiehuvudtiteln, hade revisionsberättelsen inte hunnit offentliggöras, men Andra kammaren upplystes under budgetdebatten om revisorernas ställningstagande. Justitieminister östergren kunde emellertid klargöra för kammaren att revisorerna förbisett att regeringen remitterat ärendet till Nya lagberedningen redan 1888. Östergren kunde inte ansluta sig till revisorernas bedömning av Svea hovrätts möjligheter att överta de militära överinstansmålen.**" Vid behandlingen av revisionsberättelsen drog Statsutskottet slutsatsen att översynen av det allmänna rättegångsväsendet skulle bli tidsödande och därmed fördröja även Krigshovrättens ombildning. Utskottet menade sig dock företräda en allmän och stadgad opinion, som önskade förändring av överdomstolen oberoende av den anknytning frågan för övrigt ägde till ombildningen av det allmänna domstolsväsendet. Kravet på omedelbar ombildning fick diktera utskottsskrivelsen till kamrarna. Endast Andra kammaren kom dock att ansluta sig till utskottet.**® I Första kammaren anförde processrättsexperten och lagberedningsordföranden Ludvig Annerstedt, att lagbcredningsförslaget kunde förväntas bli färdigställt snabbare än väntat. Han avrådde därför från en separat lösning av Krigshovrättens organisation eller indragning utan sammanhang med övriga domstolsorganisatoriska frågor. Förändring av den militära överdomstolen borde enligt Annerstedt vidtas samtidigt som hela krigsdomstolsväsendet gavs en översyn; en sådan var nödvändig för att anpassa det militära rättegångsväsendet organisatoriskt till krigsmaktens framtida utbyggnad. Professor O. Alin yrkade däremot avslag på utskottets förslag av formella skäl; utskottet hade tillagt sig en initiativrätt som var oförenlig med Riksdagsordningen. Betänkandet fälldes i kammaren med så klara voteringssiffror som 45 röster mot 15.**** Trots frånvaron av formellt riksdagsbeslut hade Statsutskottets och Andra kammarens beslut fullt stöd av justitieminister östergren. Kungl. Maj:t anbefallde Nya lagberedningen att omedelbart planera Krigshovrättens indragning eller ombildning. Även regeringen förutsatte i likhet med Statsutskottet att en allmän domstolsreformskulle låta vänta på sig.'*" Försvarspolitiskt hade regeringen fria händer att bringa krigshovrättsfrågan till ett snabbt slut. Vid den urtima riksdagen under hösten 1892 hade värnpliktsövningen utsträckts till 90 dagar och arméns kadrer stärkts genom en betydande ökning av de värvade förbandens numerär. Försvarsorganisa- »o Revisionsberättelsen 1891 s. 21. ">■ SU 1892 L: 3 s. 17, FK 8: 7, AK 9: 20 ff. SU 1892 L: 43 s. 1 ff, AK 28; 32 ff. •*» FK 1892 L 25:2ff. '® StPJD 31.12.1892, RA. KMt Nya lagberedningen 31.12.1892, RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=