RB 33

312 talande.^® Statsutskottet återknöt till sin tidigare uttryckta mening att överdomstolsfrågan borde frikopplas från försvarsfrågorna och i stället lösas i samband med en förestående översyn av hela det allmänna rättegångsväsendet.^® Därmed bröt utskottet med den rättsregel som Krigshovrätten och Högsta domstolen upphöjt till rang av en militärrättens grundprincip: att krigsdomstolssystemet inte borde göras beroende eller avhängigt av det allmänna rättegångsväsendet. Utskottet stod av allt att döma inte heller främmande för en ännu mer genomgripande förändring av det militära rättegångssystemet: utskottet föreslog nämligen en förberedande undersökning av behövligheten av krigsdomstolar över huvud taget. Krigshovrättens ombildning var emellertid primär reformpunkt och endast denna inflöt i utskottsskrivelsens kläm.^^ Första kammaren biföll utskottets hemställan om fortsatta driftsmedel till Krigshovrätten.^- I Andra kammaren försvarades Krigshovrätten av krigsminister Palmstierna, som mötte invändningar från flera talare, främst Erickson i Bjersby, vilken pekade på behovet av att få ändring i de militära domstolsförhållandena efter de erfarenheter som vunnits från det famösa Grönhagenmålet. Kammarens beslut följde utskottets hemställan och riksdagen avgav skrivelse till Kungl. Maj:t i enlighet med vad utskottet föreslagit.^® Skrivelsen gav snabbt resultat. Kungl. Maj:t beordrade Nya lagberedningen redan den 25 maj 1888 att utreda överdomstolens framtida organisation. Av direktiven framgick att arbetet skulle göras då Nya lagberedningen utarbetade ny allmän domstolsförfattning.®'^ Sedan krigshovrättsrådsämbetet därpå åter blivit ledigt tillgreps på nytt utvägen att hålla ämbetet besatt med endast tillfälligt förordnad innehavare. Detta framhölls också tydligt inför nästa års anslagsäskande och noterades av Statsutskottet med tillfredsställelse. Anslag till Krigshovrätten ställdes därefter till förfogande av ytterligare tre riksdagar.®^ Under denna tid avgavs inga motioner med yrkande på domstolens indragning. 1891 års statsrevisorer fäste emellertid riksdagens uppmärksamhet på krigshovrättsfrågan, vilken efter vad revisorerna inhämtat, fortfarande inte åtgärdats av Kungl. Maj :t. Enligt revisorernas mening borde Svea hovrätt, som utökats med en ordinarie sjätte division och fått extra anslag till 29 MAK 1888: 78. 99 SU 1888: 3 s. 8. 91 Ibid. 92 FK 1888 10: 12. 99 AK 1888 12: 24. Riksdagens skrivelser 1888: 58 s. 8. 9-* StPJD 25.5.1888, RA. KM t Nya lagberedningen 25.5.1881, Nya lagberedningens 1874 handlingar, vol. 2, RA. 95 Prop. 1889: 1 ang. andra huvudtit. s. 6, SU: 3 s. 8, FK 8: 1, AK 6: 30; SU 1890: 3 s. 24, FK 6: 8, AK6: 18; SU 1891: 3 s. 8, FK 6: 2, AK 6: 18.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=