305 förklaras domför. Denna nya överrätt kunde med fördel placeras i Stockholm och ingå som en del i Svea hovrätt. Placeringen i Stockholm skulle dessutom lätt säkerställa tillgången på militärt kompetenta ledamöter från både här och flotta.''* 2. R.emissdOmstolarna till försvar för principen om militärdominansens nödvändighet Svea hovrätt under presidentskap av K. J. Berg uppehöll sig i sitt remisssvar i första hand vid de organisatoriska problem, som skulle följa på Krigshovrättens inkorporering i hovrätten, antingen det skedde i form av en särskild domstol eller endast i form av en ny hovrättsavdelning. Svea hovrätt förutspådde att den föreslagna organisationen av Krigshovrätten skulle leda till en alltför stor minskning av domstolens militära fackkapacitet och att de civila hovrättsledamöter, som komatt delta i militärmålens avgörande, inte skulle få möjlighet att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt krigsrättskipningen. Militärmålen kunde ofta riskera att överlåtas på någon i militär rättskipning oerfaren hovrättsledamot. Dålig kontinuitet i krigshovrättsavdelningens rättspraxis kunde förväntas bli det slutliga resultatet av Kungl. Maj:ts förslag, vilket därför enligt hovrättens mening inte borde förverkligas.^ Hovrättens advokatfiskal avstyrkte på likartade grunder varje sammanslagning av hovrättens advokatfiskals- och Krigshovrättens krigsfiskalsämbeten.''* Domstolens flertal delade referentens, hovrättsrådet Ahlgrens, mening att omedelbara överinstansmål till sin natur var vida mer komplicerade än underställningsmålen från krigsrätterna. Civila domare skulle utom den nödvändiga insikten i krigslagarna inte kunna skaffa sig den speciella kännedomommilitäryrkets förhållanden, som endast stod att vinna genom praktisk yrkeserfarenhet och som var av största betydelse vid bedömningen av officerares tjänstefel. En anordning som ställde det militära elementet i minoritet inom den militära överdomstolen antog Ahlgren inte kunna gagna rättskipningen utan tvärtom mer än tillbörligt äventyra rättssäkerheten.® Ahlgrens uppfattning delades emellertid inte av hovrättsrådet Munthe, vilken, med instämmande från flera andra ledamöter, ansåg röstövervikt för det lagfarna elementet ge större trygghet för rättvis dom. Så länge * Ibid. ^ Svea hovrätt t KM 16.12.1881, KJD 29.12.1882, RA. Advokatfiskal E. Settergren t Svea hovrätt 30.11.1881, bil. hovrättens remiss 16.12.1881. '* Svea hovrätts protokoll 16.12.1881, RA. 20 Nygren
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=