RB 33

På väg mot en ny militär rättssäkerhetskris Det kungliga krigslagstiftningsprerogativet avskaffades och 1881 års krigslagar tillkom, som framgått av föregående huvudavsnitt, som resultat av några få men starkt uppmärksammade rättsaffärer i kombination med det invecklade spelet om försvarsorganisationens utformning under 1870- och 1880-talen. I huvudsak torde det skydd de nya lagarna erbjudit den enskilda rättssäkerheten ha uppfattats som tillfredsställande trots att de egentligen inte uppfyllt vad Andra kammaren påfordrat 1878. Under alla förhållanden var den eventuella bristen på militär rättssäkerhet inte tillräckligt stor för att föranleda kraftigare politiska manifestationer i riksdagen på åtskilliga år. Till och med under de intensiva politiska brytningar, somföregick 1892 års urtima riksdagsbeslut om 90 dagars värnpliktsövning, lyste militärrättsargument med sin frånvaro. Rimligen skulle sådana argument ha kunnat utnyttjas minst lika effektivt nu som 1878, men så skedde ej. Orsaken torde vara att lantmännen 1892 kunde göra större skattevinster än i någon tidigare försvarsuppgörelse. Detta kan ha verkat dämpande på lusten att aktualisera rättssäkerhetsproblemet. Samtidigt låg en försvarsuppgörelse utan onödiga villkor närmare till hands 1892, eftersom det utrikespolitiska läget mörknat betydligt sedan 1878. Det militära rättegångsväsendet drogs dock snart åter in i riksdagsdebatterna. Som tidigare tycks det egentliga motivet ha varit statsfinansiellt. Men det blev efter hand allt tydligare att argumentationens rättsligt-principiella sida fick allt större betydelse. Under ett kontinuerligt blandade av statsfinansiella och juridiska argument underminerades härigenomden fundamentala militärrättsliga dogmen om det militära elementets nödvändiga dominans över det lagfarna i krigsdomstol. Efter hand öppnades även fältet för väl riktade principangrepp mot den i 1881 års krigslagar lagfästa disciplinrätten. Detta huvudavsnitt kommer att ägnas denna problematik. Avsnittet disponeras i fyra kapitel. Kap. XVI och XVII tar upp frågorna om det militära elementets ställning i krigsdomstol samt disciplininstitutets ställ-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=