301 1880 framlade Kungl. Maj:t mycket överraskande ett nytt försvarsförslag. För att underlätta förslagets framgång i riksdagen föreslogs även i en proposition en grundlagsändring som avskaffade prerogativet och lade krigslagstiftningen under samfälld lagstiftningsmakt. Försvarsförslaget föll men grundlagsförslaget antogs och bekräftades av 1882 års riksdag. Redan under senhösten 1878 hade Kungl. Maj:t vidtagit åtgärder för att revidera krigslagarna. Ärendet förbereddes av Krigshovrätten. Dess förslag kom inte att präglas av särskilt påtaglig ambition att genomgripande förändra lagstiftningen; bl.a. avvisade domstolen delvis den centralaste punkten i lantmännens krigslagsmotion: att öka de underlydandes skydd mot förmans trakasseri. Däremot var domstolen redo att förorda borttagande av vatten och brödstraffet. I slutet av 1880 förelåg ett färdigt departementsförslag, vilket emellertid endast blivit ett partiellt nytt lagverk, inte någon från grunden nyskriven kodex. Någon ändring av den paternella disciplinrättens arbiträra lagregler hade inte skett. Tvärtomhade just den paternella disciplinens betydelse för en human rättsvård kraftigt betonats under lagens utarbetande, bl.a. av justitierådet och brottmålsspecialisten Knut Olivecrona. Förändringarna avsåg främst arreststraffens utformning. Rent militära brott skulle i fortsättningen med vissa undantag avtjänas i militärt häkte. Förmans disciplinära maktbefogenheter var väl tillgodosedda, men påföljderna för missbrukad disciplinmakt hade gjorts svårare. I oktober 1881 promulgerades denna lagstiftning med hjälp av det ännu inte avskaffade prerogativet. Den militära rättssäkerheten var därmed i yttre politiskt avseende tillgodosedd åtminstone för ett par årtionden framåt. Sett från de underlydande soldaternas synpunkt förblev emellertid det mesta vid det gamla. Förman kunde fortfarande hålla underlydande i samma disciplinära grepp som tidigare med allt vad detta innebar av integritetsövergrepp och rättsosäkerhet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=