294 tet — och dödsdomarna mot framträdande militära landsförrädare såg Olivecrona ett säkert skydd mot fortsatta radikala attacker mot samhällsordningen.'*- Men^ i de upprörda händelsernas spår följde enligt Olivecrona över hela Europa en överdriven tilltro till dödsstraffet som skydd för samhällsordningen; kommunupproret hade därigenom omöjliggjort dödsstraffets avskaffande för resten av 1800-talet. Det låg därför otvivelaktigt även ett straffpolitiskt övervägande i Olivecronas bekännelse till den solida monarkin som den effektivaste upprätthållaren av samhällsordningen och den bästa av alla statsformer. Endast monarkin skulle enligt hans mening ha kunnat återge det av revolutioner upprivna Frankrike lugn och inre ordning.*^ I Olivecronas med monarkisk fasthet styrda idealstat fanns alla normer och värderingar en gång för alla givna. Den lutherska etiken identifierade Olivecrona med statsetiken, vilket gjorde honom misstrogen mot invandring av främmande trosbekännare och propaganda för nya politiska idéer; båda kunde rubba statens etiska grundval; individernas oberoende av alla statskyrkliga band vore en fara för statens enighet och sammanhållning.'** I ljuset av dessa fakta blir Olivecronas argumentering under föredragningen av krigslagsförslaget i Högsta domstolen förhållandevis begriplig. Den monarkiska statsformen garanterade enligt Olivecrona bättre än något annat styrelseskick stabilitet och säkerhet i staten. Rättssystemets normativa innehåll var i Olivecronas ögon en gång för alla givet och demokratisk pluralism därför otänkbar. I kombination legaliserade dessa två principer hade upprätthållande av konungens disciplinprerogativ, vilket gav statsmakten tillgång till omedelbart verkande medel mot varje disciplinupplösning inom krigsmakten av det slag som drivit Frankrike in i kaos, och tillgång till korrektionsmedel, vilka i patriarkaliska former kunde rätta de felande utan att märka dem med de brottsstämplar, som alltid följde på kriminalstraff och som mer än något annat förhindrade brottsUngars återanpassning i samhället. Helt kort innebar den föreslagna förändringen av disciplinrätten för Olivecronas del därför både ett anslag mot det ordnade samhällets bestånd och ett attentat mot en effektiv och i sannaste bemärkelse human kriminalvård. ■*“ K. Olivecrona t E. Mouton 26.12.1873 (kop.), G 197 k: 17, UUB. K. Olivecrona t E. Mouton 23.10.1871 (kop.), G 197 k: 17, UUB. K. Olivecrona t E. Mouton 3.12.1882 (kop.), G 197 k: 18,UUB. »Om de nya svenska lagarna rörande religionsfrihet och bekännelsefrihet», B 187 m: 22, UUB. »Aper9u rétrospectif de travaux législatifs les plus importants éxecutés en SuMe pendant la periode décimale de 1870—1879», B 187 m:21, UUB. »L’état des Juifs en Suede au point de vue juridique et social», B 187 m: 21, UUB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=