287 överläggningarna i ett lagtextförslag. Några dagar senare knöts även Danielson i Dyestad till denna grupp.^® Den 15 mars föredrogs kommitténs förslag i utskottet. Kommittén tillstyrkte bifall till propositionen. Men under diskussionen i utskottet framställdes två yrkanden. Ehrenheimville tillstyrka propositionen oförändrad, alternativt, om en ändring skulle visa sig ofrånkomlig, förändra lydelsen av 42 § Riksdagsordningen så, att Lagutskottet utom allmän lag skulle få behandla »jämväl de lagar och författningar rörande krigsväsendet, som utan att vara till civil- och kriminallag att hänföra, äga tillämpning till medborgare utom krigsstaten, och som icke till följd av sitt innehåll, till annat ständigt utskotts behandling höra». Rundbäck föreslog att i både 87 § Regeringsformen och 42 § Riksdagsordningen skulle uttalas riksdagens rätt att deltaga i stiftandet av kriminallag för krigsmakten »jämte de delar av andra lagar och författningar, vilka äga tillämpning på medborgare utom krigsstaten». Ehrenheims yttrande innebar m.a.o. att han ville förklara riksdagen obehörig att deltaga i stiftande av disciplinlag men få Lagutskottets rätt och kompetens fastslagen att behandla ärenden utom den egentliga militära kriminallagstiftningen, om konungen blott överlämnade ett sådant ärende till riksdagens avgörande. Genom att utesluta satsen »jämväl de lagar etc.» ur 87 § Regeringsformen frånkändes riksdagen rätt att ta initiativ i disciplinsaker. Rundbäcks redaktionsförslag lämnade emellertid fortfarande denna möjlighet öppen. Troligen har Rundbäck endast dragit konsekvenserna av ett medgivande från 1878 års Konstitutionsutskott, som hade godtagits av Kungl. Maj:t och inskrivits i dess proposition, att disciplinstadgan innehöll partier, vilka rätteligen hörde hemma i den militära strafflagen. Vid följande sammanträde framfördes yrkanden dels om bifall till regeringens förslag till avfattning av 89 § Regeringsformen, dels av Danielson att »kriminallag för krigsmakten» borde ersättas med ordet »krigslag». Avsikten med Danielsons formulering är helt klar. Genom att uppluckra Rundbäcks exakta textavfattning (att riksdagen skulle äga grundlagsenlig rätt att delta i vissa delar av disciplinlagstiftningen) kunde det oklara ordet »krigslag» uppfattas även så, att riksdagens anspråk skulle kunna sträckas över hela disciplinstadgan; hela grundlagsförändringen vore förfelad ominte två med varandra så nära sammanhängande lagar som strafflagen och disciplinstadgan båda fördes under den gemensamma lagstiftningsmakten.®® Danielsons förslag visade sig emellertid vara helt dödfött. Med 14 röster »» KU:s prot. 27.2, 9.3, 12.3.1880, RdB. KU:s prot. 15.3, 16.3.1880, RdB. KU 1880: 4 s. 9. 20
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=