286 Lagstiftningspropositionen ankom till riksdagens kansli på kvällen den 21 februari. Två dagar senare påbörjades utskottsbehandlingen av värnpliktslagen. Av bevarade brev framgår att De Geer och Forssell kallat Ifvarsson till nya överläggningar med regeringen vilken naturligtvis då kunnat peka på konseljbeslutet några dagar tidigare.^® Lantmännen var emellertid obevekliga. Den 12 april fälldes värnpliktsförslaget efter två dagars debatt med 121 röster mot 75 i Andra kammaren. De Geer avgick och ersattes somstatsminister av ArvidPosse. I kammardebatten påpekades av Key och Ifvarsson att grundlagspropositionen i och för sig inte garanterade ett slutligen antaget beslut om ändring av grundlagen. Om propositionen nämligen antogs vid 1880 års riksdag, var det för den skull inte givet att den bekräftades av en senare riksdag. Därmed hade lantmannaledarna offentligen uttalat sin syn på det försvarspolitiska värdet av regeringens grundlagsförslag.17 2. Ett fåfängt försök att lägga även den militära disciplinrätten under samfälldlagstiftningsmakt Propositionen om delad krigslagstiftningsrätt mellan regering och riksdag uppvisar vissa tecken på att ha skrivits under tidsnöd. Den innehöll endast ett tillägg till 87 § Regeringsformen och en strykning i 42 § Riksdagsordningen. I statsrådsprotokollet konstaterades att införande av allmän värnplikt rubbade den förutsättning på vilken grundlagstiftarna byggt. Tankegången anslöt helt till Konstitutionsutskottets analys från 1878: I samma mån som befolkningen underkastades värnplikt, föll den militära strafflagstiftningsmakten obestridligt efter allmänna konstitutionella grunder under regeringens och riksdagens gemensamma lagstiftningsrätt. Regeringen ville med sin proposition dessutom undanröja det motstånd mot allmän värnplikt, som kunde följa på riksdagens uteslutande från krigslagstiftningsrätten. Tjänstgöringsreglementet och vissa delar av disciplinstadgan — vilka delar som avsågs, klargjordes aldrig —skulle däremot kvarstå under konungens egen lagstiftningsmyndighet. I lagtexten talades därför inte om riksdagen som delaktig i stiftandet av »krigslag» utan av »kriminallag för krigsmakten».^® En månad före härordningsfrågans avgörande i kamrarna påbörjades utskottsbehandlingen av propositionen. Konstitutionsutskottet utsåg en redaktionskommitté bestående av utskottsordföranden Hallenborg, Ehrenheim och akademiadjunkten Afzelius från Första kammaren samt klockaren Jöns Rundbäck från Andra kammaren för att konkretisera utskottsL. De Geer t C. Ifvarsson 22.2.1880, RA. H. Forssell t C. Ifvarsson 26.6. 1880, RA. 16 Nevéus 1962 s. 184 ff. Nevéus 1965 s. 33 ff. AK 1880 35: 40, 36: 18. »8 Prop. 1880: 18.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=