279 Redan vid remitteringen av andrakammarbeslutet till utskottet hade friherre Hochschild anmärkt mot formuleringen av rättsskyddet. I debatten ventilerade han åter samma anmärkning och föreslog att utskottets formulering borde ersättas med satsen »och att bestämmelserna rörande förhållandet mellan förmän och underordnad vid krigsmakten sammanfattas och givas större klarhet och överskådlighet». Klarhet och överskådlighet var i själva verket allt som behövdes, menade Hochschild, och det kunde lättast nås genom insättande av ett utdrag av krigslagarna i soldatinstruktionen.'^® Flera ledamöter, däribland överste Klinckowström som varit ledamot i kammarutskottet, instämde med Hochschild.^® Greve Henning Hamilton, en gång tillhörig junkerkretsen runt Carl XV, ansåg däremot rättssäkerhetsuttalandet i utskottsutlåtandet innehålla en ogrundad beskyllning mot hela officerskåren, och orden »därest sådana icke redan finnes» antyda att riksdagen vore oförmögen att själv skaffa sig kännedom om krigslagarnas innehåll. Hamilton yrkade på strykning av hela satsen omrättstrygghet.®® Krigsminister Rosensvärd ansåg en översyn av de militära straffbestämmelserna välmotiverad efter tio års användning av krigslagarna. Han ställde sig vidare positiv till tanken på klarare regler rörande rättsförhållandet mellan befäl och manskap. Att införa allmänna lagens supplerande bestämmelser i krigslagen antog Rosensvärd »möjligtvis vara bra, ty om de funnits i krigslagarna, tror jag ej att motionen fått sin nuvarande prägel».®^ Krigsministerns yttrande minskade emellertid inte Första kammarens misstro mot medkammarens avsikter. Ehrenheim fann det vara något eget, för att inte säga förolämpande att göra en särskild sammanfattning av rättsförhållandet mellan förman och underlydande, »liksom om dessa förhållanden skulle särskilt behöva inskärpas och allmängöras». Ehrenheim yrkade därför bifall till Hamiltons förslag att stryka hela meningen om skärpt rättsskydd för underlydande ur betänkandet.®^ Samma ståndpunkt intogs nu av alla som tidigare ställt sig bakom Hochschilds förslag, däribland Hochschild själv.®® Hallenborg försäkrade däremot kammaren att utskottets formulering av rättsskyddskravet inte skulle kasta någon skugga över arméns befäl; utskottsförslaget hade nämligen formulerats »i den meningen, att om denna kammare kunnat förena sig med Andra Kammaren om en skrivelse till ■s FK 1878 43: 34. '* FK 1878 43: 35 (von Strokirch), 43: 36 (Klinckowström), 43: 37 (Abelin). FK 1878 43: 35 f. FK 1878 43: 37 f. *^2 FK 1878 43: 39 f. *^2 FK 1878 43:38 f. (Bennich), 43: 40(Flochschild), 43:41f. (Klinckowström, Abelin och Strokirch).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=