271 krigslagsmotionen skulle kunna ges en tillfredsställande behandling antingen den utreddes i ett särskilt eller annat utskott.^^ Andra kammaren remitterade därpå motionen till Lagutskottet, som emellertid inte fann den falla inom sin kompetens under hänvisning till 42 § Riksdagsordningen, att Lagutskottet endast ägde rätt att behandla de delar av krigslagarna som ägde tillämpning till medborgare utom krigsstaten. Utskottets beslut togs mot sju reservanters mening att krigslagarna genom den nya härordningsreformen skulle komma att användas i betydligt ökad omfattning även mot värnpliktiga. Utskottsmajoriteten stöddes av Första kammaren, som utan meningsmotsättning ville remittera krigslagsmotionen till tillfälligt utskott.®^ Andra kammaren avvisade emellertid efter ingående debatt Lagutskottets betänkande och återförvisade motionen. Ifvarsson var särskilt angelägen att få den konstitutionella frågan löst av Konstitutionsutskottet, dit ärendet måste föras, om kamrarna stannade i skilda beslut. Han avslöjade under debatten att han ämnade väcka en motion om riksdagens rättighet att delta i stiftande av krigslag.^® Ifvarssons motion om samfälld krigslagstiftningsrätt ankom till Konstitutionsutskottet samtidigt som utskottet fick ta del av kamrarnas skiljaktiga beslut om krigslagsremissen. Någon kritik mot hittills följd krigslagstiftningspraxis ville Ifvarsson aldrig framföra. Han önskade endast genom några positiva stadganden i grundlagarna (87 § RF och 42 § RO) få fastslaget att krigslagstiftningsrätten efter den allmänna värnpliktens införande borde äga samma dignitet som allmän kriminallagstiftningsrätt; först genom en sådan åtgärd kunde den oklara innebörden av grundlagens regler övervinnas och ett direkt inflytande ges riksdagen över krigslagarna, vilkas användning skulle komma att öka som följd av det framlagda härordningsförslagets förverkligande.®’ Konstitutionsutskottet gav med kraftig majoritet Första kammaren rätt; krigslagsmotionen måste brytas loss från övriga frågor och hänvisas till ett tillfälligt kammarutskott. En utskottsminoritet av fem ledamöter, däribland Per Nilsson i Espö, reserverade sig under hänvisning till att Lagutskottet utan konstitutionella betänkligheter behandlat 1874 och 1877 års motioner omvatten och brödstraffets uteslutande ur krigslagarna.®® M FK 1878 4:6 ff. AK 4: 1 f. w LU:s prot. 4.2.1878, RA. LU: 1. FK 6: 8. 56 AK 1878 6: 2 ff. 57 MAK 1878: 153. KU:s prot. 11.2.1878, RdB. KU 1878: 1. 58
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=