268 Svensén angrep både krigslagstiftningens inegalitära bestämmelser, som försatte de underlydande i ett maktlöshetstillstånd under befälet, och den militära uppfattning, som ansåg olikställighet mellan graderna som nödvändig för god krigsbildning trots dess oförenlighet med allmän medborgerlighet. De värnpliktiga måste enligt Svenséns mening få möjlighet att ansvarsfritt ställa befäl under åtal för begångna övergrepp; lika straff för lika brott borde gälla för både befäl och underlydande; krigsdomstolarna borde omorganiseras för att bereda plats åt kompetenta och ojäviga domare.^^ Den sakliga stringensen i Svenséns tankegångar noterades genast av Hedlund, som lät publicera artikeln in extenso i Handelstidningen utan att veta något om artikelns upphövsman."*" Uppmuntrad av framgången med sin första framställning återkomSvensén med en ny artikel någon månad senare. Han ventilerade åter sin kritik mot krigslagstiftningens inegalitära drag men ägnade huvuddelen åt ett angrepp mot det kungliga krigslagstiftningsprerogativet. Därmed införde han ett nytt moment i det militärstraffrättsliga tvisteämnet. Kungl. Majrts rätt att stifta krigslag var juridiskt oantastlig, hävdade Svensén; soldaternas medborgerliga ställning i samhället hade däremot helt förändrats sedan regeringsformens tillkomst år 1809, vilket gjorde krigslagstiftningsprerogativet mycket farligt för medborgarna, i synnerhet som konungen dessutom ägde rätt att ensam förklara utländsk makt krig; i en enda mans händer låg sålunda att både kasta landet i krig, avgöra vad som var straffvärt i militärt hänseende samt bestämma straff för dessa militära brott; den kungliga lagstiftningsrätten kunde liknas vid ett damoklessvärd, som hängde över nationen. S. A. Hedlund lät trycka även Svenséns nya opus, fortfarande okunnig omförfattarens identitet. I en ledare i slutet av december summerade Handelstidningen sina viktigaste reformkrav: krigslagarna måste humaniseras, rättssäkerheten förbättras och krigslagstiftningsrätten delas mellan riksdag och regering.^^ östgöten följde göteborgskollegans exempel: Svenséns artiklar publicerades båda i sin helhet liksom även Handelstidningens summering av reformkraven.^® 46 4. Krigslagsmofionens partisammanhållande betydelse Krigslagsmotionen byggde helt på Dagens Nyheters krigslagsledare. Ledarens emotionellt präglade stil hade anpassats till ett striktare och juridiskt mer korrekt språkbruk. Motionstexten hade strukit hänsyftningarna på de Oskarshamnsposten 29.9.1877. « GHT 2.10.1877. Oskarshamnsposten 10.11.1877. GHT 14.11, 21.12.1877, 10.1.1878. östgöten 13.10, 24.11, 29.12.1877. Jmf. även Oskarshamnsposten 15.9, 29.9.1877.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=