265 strafflagarnas omarbetning till mera likställighet inomarmén tror jag dock vore nyttigt såsom en viktig förberedande åtgärd.»-" Ifvarsson hade alla skäl att varna för splittringsfaran. överläggningarna blev stormiga — men resultatrika. De preliminära överenskommelserna meddelades vissa partivänner genom konfidentiella promemorior. Mankell fick uppdraget att utveckla dessa till ett fullt utarbetat härordningsförslag, vilket förelåg färdigt i ett första utkast i mitten av oktober.-® Förriksdagens preliminära resultat redovisades i ett par längre artiklar i Handelstidningen, vilken passade på att varna regeringen för varje initiativ, som inte överensstämde med lantmannalinjen.-® Vid en statsrådsberedning i slutet av september fattade regeringen troligen det avgörande beslutet att låta lantmannapartiet fullfölja sina avsikter; utsikterna att få försvarsfrågan löst på ett tillfredsställande sätt var enligt dess mening hopplösa.®® I yttre bemärkelse manifesterade förriksdagen onekligen partiets enighet, men försvarsförslagets rent formella utformning vållade de ansvariga huvudbry. Mankell hade utarbetat förslaget i form av en motion. Huvudfrågan för de ansvariga gällde nu om hela lantmannakadern i Andra kammaren skulle solidarisera sig med motionens alla delar och underteckna den.®^ Den lösning man efter moget övervägande valde innebar, att förslaget uppdelades i sju motioner,®® vilka först efter tämligen ingående förvecklingar inom partiet underskrevs av 102 partimedlemmar. Motståndet kom främst från den Ifvarssonska falangen.®® Förslaget innebar i korthet att grundskatter och indelningsverk skulle avskaffas och ersättas med en härorganisation byggd på frivillig stam och beväring; övningstiden fick gradvis ökas till 90 dagar.®^ En av de sju motionerna — f.ö. underskriven med Carl Ifvarsson som första namn — innehöll detaljerade krav på förändringar av krigslagstiftningen. Vad innehöll den för krav? Varför hade den utformats som skett? Vilken försvarspolitisk funktion fyllde den? ” C. Ifvarsson t E. Key 13.8.1877, KB. Thermaenius 1928 s. 305 f. Jmf. Ola Andersson i Burlöf t E. Key 22.8.1877, KB. ^ Thermaenius 1928 s. 306 f. J. Mankell t E. Key 16.10.1877, KB. 29 GHT 13.9, 15.9, 20.9.1877. O. Björnstjernas dagbok 24.9.1877 och dagbokens årssammanfattning, RA. L. De Geer t G. Sibbern 1.11.1877, Ur Louis De Gecrs brevsamling s. 166. GHT 19.10.1877. FK-opinionens uppfattning tolkades säkert rätt väl av f. riksdagsmannen Jules von Schwerin (t FK:s talman H. Hamilton 21.12. 1877, LUB): »jag är glad att vara skild till alla delar från behandlingen av ett sådant nytt Palt och Karv établissement». J. Mankell t E. Key 16.10.1877, KB. Ola Andersson i Burlöf t E. Key 8.10, 20.10. 1877, KB. Thermaenius 1928 s. 309 ff. 22 Jmf. riksdagsman Nils Larsson i Tullus t E. Key 21.12.1877, KB. 22 Hultqvist 1959 s. 150 f. 2'* Thermaenius 1928 s. 313. 30
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=