263 högre än anbudet medgav; höll sig regeringen å andra sidan initiativlös, skulle lantmannapartiet sannolikt självt utarbeta ett härordningsförslag, vilket regeringen kunde ge sitt stöd och därigenom få en del av intelligensen mot sig; eller kunde regeringen avvisa lantmannaförslaget och låta det falla i riksdagen, vilket emellertid skulle både fria lantmännen från allt klander för försvarsvägran och stärka deras motstånd mot varje försök från ministärens sida att åstadkomma försvarsreformer. »Uti deras intresse somvilja det minsta möjliga, torde därför måhända vara önskligt att andra kammarens flertal snarare än regeringen framlägger det nya förslaget.» Key gav alltså regeringen en direkt vink om att förhålla sig passiv för att inte skada sin egen ställning i riksdagen. Artikeln tillställdes valda statsråd och »hamselv», dvs. kung Oscar.^" För Key måste det ha stått klart, att den skarpa deklarationen i Handelstidningen varit uddlös om den inte följts av mer substantiella motåtgärder från partiets sida. Key ville avblåsa all petitionsverksamhet, eftersom motståndarna genom sin koncentration till städerna lättare än lantmännen skulle kunna skaffa namn till en större motpetition. Efter samråd med Hedlund och Gösta Posse föreslog han ett tjugutal tongivande lantmän att samlas i Stockholm en månad senare för att uppgöra ett fullständigt härordningsförslag på grundval av lantmannapartiets våranbud.^® »Tro mig, det är ugglor i mossen, och vi måste handla med kraft och skyndsamhet,» skrev han till Ola Andersson i Burlöf. »Beväringsexercis och -reaktion spökar ännu hos våra motståndare, somvilja att regeringen (svag och vacklande) skall definitivt ansluta sig till dem, vartill den nog kunde hava böjelse om den ’tordes’. Att den ej må töras, därom böra vi draga försorg genom att —röra på oss. Uti Gbgs handelstidning stod den 25te en artikel av mig Läs densamma. Den är ägnad regeringen.»^^ Key var alldeles klart medveten om regeringens splittring i försvarsfrågan;^® han hoppades även att splittringen skulle framtvinga Weidenhielms avgång, ty regeringsförslagets öde stod och föll med Weidenhielms ställning som krigsminister.-^ Endast tre dagar efter det stormiga regeringssammanträdet kring generalstabens härordningsförslag förutspådde Handelstidningen Weidenhielms snara avgång men riktade även en varning till hans kommande efterträdare: varje härordningsförslag, som inte harmonierade med lantmannaprogrammet, var dömt på förhand.-- Då Rosensvärds tillträde bekräftats den 11 september, upprepade HanGHT 25.7.1877. Svenska Medborgaren 28.7.1877. Hultqvist 1959 s. 145 f. E. Key t S. A. Hedlund 27.7.1877, GUB. E. Key t Ola Andersson i Burlöf 29.7.1877 (kop.), Ep K 2, KB. E. Key t Ola Andersson i Burlöf 29.7.1877, KB. 2» E. Key t Ellen Key 27.8.1877, L 41: 51: 3, KB. -» Jmf. E. Key t S. A. Hedlund 6.8.1877, GUB. " GHT 11.8, 16.8.1877.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=