252 ning mellan Key och Ifvarsson, och den förre höll vid partiets konstituerande möte på att förlora sin plats i partiets förtroenderåd.^®^ Partisplittringen var så långt gången, att partiet i januari måste enas om att framkomma med så få alternativa förslag till regeringens propositioner som möjligt och att alltid först låta framställda förslag jämkas samman vid interna partiöverläggningar. Då regeringsförslagens innehåll blev kända, revolterade skåningarna mot den påtvingade enigheten. De fann sig styvmoderligt behandlade. Värnpliktsvederlaget uppfattades som alltför tyngande. För en lindring av indelningsverket med 10 ®/o krävde regeringen en alltför stor ökning av beväringsövningen: Varje tioprocentig reducering av indelningsbördan skulle öka övningstiden med en dryg månad.I flera sammankopplade motioner krävde de samtidig och lika avskrivning av både grundskatter och indelningsverk. 30 dagars värnpliktsutsträckning skulle kompenseras med en 33 ®/o-ig reduktion av indelningsbördan. De satte därmed även en gräns för beväringsövningens omfattning till ungefär 90 dagar. Skåningarna gav inte vika för påtryckningar. De kallades till sin landshövding, excellensen Adlercreutz, för att förklara sitt motstånd mot regeringserbjudandet. Partimajoriteten svarade med repressalier och vid valet till det särskilda försvarsutskottet uteslöts alla som undertecknat skånemotionen från partimajoritetens utskottslista. De uteslutna sökte i stället en tillfällig samverkan vid utskottsvalet med Key, som därigenompå nytt fick en reell politisk plattform i partiet; samarbetet tycks emellertid ha blivit kortvarigt. Vid utskottsvalet kom genom partisplittringen inte mindre än fyra nomineringslistor att cirkulera i kammaren, därav en som utgjorde en direkt kompromiss mellan lantmannapartlstiska och centerintressen. Ifvarsson avböjde visserligen inval för att inte ge majoritetslistan en alltför »försvarsnihilistisk» prägel, men utskottets sammansättning borgade ändå efter valet i Första kammaren för en majoritet av indelningsvänner. Den första februari påbörjade utskottet sitt arbete.^®® Regeringsförslagets möjligheter bedömdes knappast som särskilt ljusa.^®® Sekretessen kring ut105 107 Thermaenius 1928 s. 296. Nya Dagstelegrafen 27.1.1877. Riksdagsman Ola Andersson i Burlöf t S. Nilsson i österslöf, odat. jan. 1877, LUB. Jmf. även A. Bergström t A. F. Krieger 24.1.1877, F 861 bc, UUB. L. De Geer t G. Sibbern 9.2.1877, Ur Louis De Geers brevsamling s. 154. Per Nilssons i Espö dagbok 25.1, 26.1, 27.1, 30.1, 31.1.1877, LUB. T. Wijkander t A. Wijkander 30.1, 22.4.1877, GLA. Skänninge Tidning 31.1, 3.2, 7.2.1877. J. Johanssons i Noraskog dagboksanteckningar 30—31.1.1877. Thermaenius 1928 s. 299 f. Flultqvist 1959 s. 114. 105 106 108 SäU:s prot. 1.2.1877, RA. Jmf. t.ex. T. Wijkander t A. Wijkander 30.1.1877, GLA: Trodde propositionen vara politiskt realiserbar endast »därför att den lämnar allt åt framtiden utom ökad bevärings100
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=