251 underhavande, då de av förmän förolämpas eller moraliskt misshandlas». Därtill fogades slutligen ett krav på särskilda fängelser för militära förbrytare för att undvika att militärdelinkventerna skulle få avtjäna sina straff tillsammans med vanliga brottslingar, förutsatt att de inte samtidigt även straffades för brott mot allmän lag. Det är ingen svårighet att konstatera ledarförfattarens stora beroende av S. A. Hedlund, liksom att västernorrlands-, tångaheds- och jaegersborgsaffärerna utgjorde den »rättspraxis» som fått diktera reformkraven. Mycket konkret sammanfattade ledaren därför den tidigare debatten om de värnpliktigas behandling och rättsliga ställning. Ett av reformkraven var emellertid helt nytt: mörkarreststraffets avskaffande. Mot bakgrund av alla överväganden som förekommit endast ett årtionde tidigare i samband med frågan om prygelns avskaffande samt det faktum att inte ens reservanterna i 1874 års Lagutskott avsett att inskränka mörkarrestens användning,^®^ var detta krav en ren utmaning även mot de mest moderata militärintressenterna. Vem som skrivit ledaren är inte känt. Emil Key och Gösta Posse, Arvid Posses bror, som ledde lantmannapartiets »filial» i Första kammaren, stod för huvuddelen av Dagens Nyheters ledare i försvarsfrågor vid denna tid. De mer principiellt betonade framställningarna författades emellertid av Julius Mankell.^®- Troligen var Mankell författare även till denna ledare. Den skarpa kombinationen av militärrättslig insikt med blicken för allmänna rättvisekrav ligger nära till hands för den i Lagutskottet flitigt verksamme kaptenen och rösträttsförkämpen. Vi skall senare se hur indicicrna blir allt starkare för att denna slutsats är riktig. 100 Tanken pä militärstraffreformsegrar —av hänsyn till försvarskostnaderna Inför 1877 års riksdagssamling fasthöll Oscar II lika bestämt som någonsin tidigare vid 1875 års värnpliktsförslag som enda acceptabla alternativet till indelningsverket; politisk försiktighet skulle dock tvinga till att uppnå målet i etapper under 12 å 15 år; en tioprocentig lindring av indelningsbördan kunde detta år kompenseras med en ökning av värnplikten. Lantmannapartiet var sällsynt illa skickat att möta de kungliga kraven. Inom partiet pågick en kamp om ledarskapet efter Posses talmansutnäm8. 103 100 DN 19.6.1876. Jmf. ovan IXpassim och XIII: 4. Hasselberg s. 291 ff. »Kung Oscars p.m. 14/1 1877 Att delgifvas de uti Riksdagen deltagande medlemmarna af stora komitén för nya härordningen 1875», avskr. i R. Abelins (vol. 10) och B. A. Leijonhufvuds samlingar, KrA. 101 102 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=