229 tidig avveckling av indelningsverk och grundskatter uppställde han som primärt mål, och en ensidig grundskattereform av det slag som ventilerats i början av riksdagen skulle endast tillgripas, om huvudmålet visade sig ogenomförbart.^ Nyckeln till förståelsen av kungens försvarspolitik bör sökas i hans vägran att godta varje otillräckligt alternativ till indelningsverket, vilket har tolkats som ovilja att rubba indelningsverket. Han delade i detta avseende helt uppfattning med förstakammarmajoriteteu mot vilken riktats samma anmärkning.^ Kungens mål var att förverkliga den årslånga värnpliktsövningen, vilket skulle ske i etapper, förutsatt att erbjudna skattelindringar kompenserades med motsvarande militär styrkeökning.^ Skattepolitiskt innebar detta handlingsprogram otvivelaktigt ett visst närmande mellan kungen och lantmannapartiet.® Senast i juli 1873 förelåg ett första bud som svar på kompromissen i form av ett av generalstabschefen Hugo Raab utarbetat värnpliktsförslag, som innehöll krav på 10 månaders rekrytövning för infanteriet och tvångsrekryterad befälsstam med två års tjänstgöringsskyldighet, om befälsplatserna inte kunde fyllas frivilligvägen.' Om förslagets militära rimlighet var krigsminister Weidenhielm fullt övertygad, liksom om dess politiska gångbarhet.® Redan i slutet av året informerades lantmannapartiets medlemmar omförslagets innehåll. Reaktionen blev tämligen negativ och regeringen säg sig föranlåten att neutralisera kritiken genom att erbjuda Posse talmanskåpet i Andra kammaren.® Först efter kungens och krigsministerns bealdrig utnyttjats av Hultqvist, bestyrker Carlssons kritiska synpunkter. Framställningen kommer därför att avvika betydligt från den av Hultqvist lämnade försvarspolitiska redogörelsen. * Jmf. Oscar II:s PM, odat., i Hultqvist 1959 s. 333 f. '* Misstolkningen är Hultqvists genomgående tema i arbetet från 1959. Ang. FK:s hållning: riksdagsman J. Stjernblad t riksdagsman A. Ehrensvärd 4.7.1871, Tosterupssaml, RA. T. Wijkander t A. Wijkander 21.2.1874, GLA. ® Per Nilssons i Espö dagbok 17.4, 17.5.1873, LUB. ® Landshövding C. H. R. Ekström t statsrådet L. Almqvist 29.3.1874, F 906, UUB. Per Nilssons i Espö dagbok 9.3.1875, LUB. T. Wijkander t A. Wijkander 24.1, 18.11.1874, GLA. ^ Hultqvist 1959 s. 41. Förslaget bevarat i generalen och riksdagsmannen B. A. Leijonhufvuds saml., vol. 10, fasc. »Härens ordning. Juli 1873. Raabs första förslag», KrA. Om ett tidigare förslag som slopats genom kompromissen, se Hultqvist 1959 s. 40 f. samt T. Wijkander t A. Wijkander 26.8.1872, GLA. ® O. Weidenhielm t riksdagsman J. Ericson 15.9.1873, F 905 b, UUB. T. Wijkander t A. Wijkander 23.10, 27.10.1873, GLA. Generalstabschefen Raab hade dock, kanske på inrådan av sin halvbror Key, försökt reducera de högt ställda militära anspråken. Hultqvist 1959 s. 48. * T. Wijkander t A. Wijkander 21.2.1874, GLA. Hultqvist 1959 s. 54 ff. A. Adlercreutz t statsrådet A. Bergström 9.1.1875, G 21 aa: 1, UUB. Per Nilssons dagbok 1.12.1874. Posse hade efter försvarsfrågans fall 1871 t.o.m. övervägts som regeringsbildare: statsrådet G. Wennerberg t landshövding C. Trcffenberg 20.10.1871, F 907 a: 2, UUB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=