226 förhållanden.^^ Ett alldeles klart besked från centern förelåg fortfarande inte ens i början av mars. Partiet förefaller ha fasthållit vid en ensidig grundskattereform.'*® Nästan ingenting är känt omskåne-blekingegruppens förehavanden fram till mitten av februari med undantag av ett par viktiga detaljer. Per Nilsson i Espö uppgav i sin dagbok att han kände till de interna överläggningarna inom Första kammaren och centern, vilket visar att skåningarna haft full insikt i vad som höll på att ske.*” Vid ett par mindre samlingar, bl.a. hemma hos Gummesson, har de haft möjlighet att överlägga i saken.*^ Den partipolitiska ställningen i försvarsfrågan vid månadsskiftet januari/ februari ger Gummessons motion en politisk sprängkraft som inte alls är möjlig att se enbart genom analys av själva motionstexten. Då Gummesson undertecknade motionen den 1 februari, kan hans avsikt knappast ha varit annan än att driva in en sprängkil mellan Första kammaren—Centern å ena sidan och lantmannapartiets intressenter i en ensidiggrundskatteavveckling å den andra. Kravet på Krigshovrättens försvinnande skulle tvinga samtliga lantmän att sluta upp bakom ett ständigt återkommande lantmannakrav, vilket utmanade riksdagens militärintressen. Förslaget att förena auditörstjänsterna med regementsskrivarbefattningarna skulle leda till löneminskningar för de jurister, somaspirerade på sysslorna. Beskrivningen av krigsrätterna som obehövliga inom ett värnpliktssystem kunde knappast öka sympatin för en större värnpliktsreform bland kamrarnas för disciplinen så ömmande militärer. Diskussion förekominte vid Andra kammarens remittering av motionen till utskott den 15 februari. Men skåningarna har haft alla skäl att försöka få motionen överlämnad till ett tillfälligt kammarutskott, vars sammansättning de kunnat påverka, vilket ju inte var fallet med ett för bägge kamrarna gemensamt ständigt eller sammansatt utskott. Två dagar tidigare hade Statsutskottet fattat beslut om Bengtssons motion. Utskottet framhöll att Krigshovrättens indragning avvisats av riksdagen både 1868 och 1869. Bifall borde därför inte heller nu lämnas till motionen. Inga reservationer fogades till betänkandet, som godkändes av bägge kamrarna utan debatt. Endast ett kort inlägg av Bengtsson föregick Andra kammarens beslut.*® Den 14 mars avgav Andra kammarens utskott, där lantmännen domlnerade kraftigt, sitt utlåtande.®® Utskottet konstaterade att Krlgshovrätten Hultqvist 1955 s. 325 f. 46 pgj. Nilssons i Espö dagbok 5.3.1873, LUB. Per Nilssons i Espö dagbok 21.1, 27.1, 1.2, 4.2.1873, LUB. 48 pg_ Nilssons i Espö dagbok 3.2, 11.2.1873, LUB. ^8 SU:s protokoll 13.2.1873, RA. SU 1873: 4 s. 7 f. FK 1: 204. AK 1:307. Av de nio utskottsledamöterna var sex lantmän, därav två »skåningar»: Gummesson och Månsson i Trää.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=