217 2. 1869 års riksdag: Ökat tryck mot det militära domstolsväsendet Peter Petersson förnyade sin motion vid 1869 års riksdag. Han anförde adjungeringsalternativet som konkret förslag i den avskaffade Krigshovrättens ställe. Lantmännen Jöns Pehrsson i Svaneryd och Ola Månsson i Jämshög —den senare en av Ifvarssons språkrör —yrkade likaså på överdomstolens indragning som ett led i ett större besparingsprogram.^^ Motionerna remitterades till Statsutskottet, som avstyrkte. Utskottet hänvisade till sina tidigare uttalanden i frågan samt det faktum att Krigshovrätten behållits i de nya krigslagarna.^® Vid ärendets föredragning i utskottet hade borgmästare Björck yrkat bifall till utskottsutlåtandet men krävt ändring av dess beslutsmotivering; Björck ville undvika att slutgiltigt befästa krigshovrättsorganisationen genom ett uttalande från utskottets sida mot definitiv fastställelse av domstolens lönestat för att möjliggöra successiv avveckling av domstolen i takt med de ordinarie ämbetsinnehavarnas avgång; Björck förutsatte nämligen att försvarsfrågan skulle få en utgång, som kom »den särskilda domstolsinrättningen för krigsmakten i fredstid, såväl vad angår underdomstolarna som överdomstolen att befinnas obehövlig och olämplig, helst den förestående förändringen i häradsrättens organisation möjligen skulle undanröja flera av de förhållanden, som anses utgöra hinder för krigsmålens hänvisande till de allmänna domstolarna». Björck förutsatte m.a.o. att värnpliktiga soldater alltid skulle dömas av allmänna domstolar, om de senare endast kunde sammanträda så ofta att det militära kravet på snabb och skyndsam rättegång inte behövde eftersättas. Björck drog därmed även in krigsrätterna i reformpolitiken. Mot Björcks redaktionsförslag, som godtogs av utskottet, anmäldes reservation av förstakammarledamöterna, godsägare F. A. Funck och general J. M. Björnstjerna. Andrakammarrepresentanterna Wallenberg, Key och C. A. Larsson i Maspelösa gav däremot Björck sitt stöd.^^ Första kammaren biföll utskottsbetänkandet efter en kort debatt.^*^ I medkammaren inleddes diskussionen även detta år av motionären Petersson, somhelst hade sett kammaren vägra fortsatt driftsanslag till Krigshovrätten. Detta var det svar som kammaren borde ge på regeringens åtgärd att genomde nya krigslagarna negligera kammarens åsikt. Med bevillningsvapnet hotade även den andre motionären Jöns Pehrsson, som rent ut förklarade det militära domstolssystemet vara till hinder för värnpliktens MAK 1869: 167, 183. SU 1869: 33. SU:s protokoll 24.2.1869, RA. SU 1869: 33. FK 1869 1: 299 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=