215 båda tillhörde lantmannapartiet, föreslog som alternativ till indragning att de militära överrättsmålen finge överlämnas till allmän hovrätt, till vilken adjungerats två militära ledamöter i samma ordning som iakttogs inom Högsta domstolen i generalauditörsmål. Borgmästare Björck förklarade sitt ställningstagande i utskottet. Bifall till utskottets hemställan innebar enligt hans mening inte att man samtidigt tog slutgiltig ställning till Krigshovrättens framtida öde. Björck var angelägen om att undvika en konflikt mellan regeringens militära lagstiftningsrätt och riksdagens bevillningsmakt; riksdagen borde därför avvakta tills den fått närmare kännedom om de nya krigslagarna. Björcks synpunkter i krigshovrättsfrågan dikterades nu som tidigare av hans strävan efter minsta möjliga statsutgifter; han ansåg systemet med adjungering av ledamöter till allmän hovrätt komma att ställa sig lika kostsamt som den befintliga krigshovrättsorganisationen. Trots sin ståndpunkt för tillfället stod han alltså helt öppen för ett framtida indragningsbeslut.® Tonen i kammaren dikterades otvivelaktigt av de ledande lantmännen. Key polemiserade mot De Geers deklaration om det militära behovet av specialdomstolar. Key förklarade, att hans utskottsreservation inte innehöll något krav på indragning av även krigsrätterna. Han kunde emellertid inte förstå, varför Krigshovrätten skulle vara i större behov av militär sakkunskap än Högsta domstolen. Key ansåg inte krigslagarna behöva ändras förrän arméns organisation slutligt fastställts, även om krigslagsreformen därigenom skulle fördröjas. »För min del kan jag icke se någon olycka i ett dylikt dröjsmål, ty då frågan om arméns reorganisation för närvarande står för dörren och icke länge låter sig utestängas, men svenska folket, innan det åtager sig den uppoffring av tid och penningar, som med en sådan organisation är förbunden, både vill och är berättigat att icke blott känna de krigslagar, detsamma underkastar sig, utan även diskutera dem, så anser jag det vara ganska nyttigt, om dessa nya krigslagar först efter det striden om arméorganisationen blivit utkämpad framläggas till bekräftelse». Carl Ifvarsson avvisade Ahlgrens och Ericsons förslag att adjungera militärer till allmän hovrätt i militära mål. För att få ett sådant uttalande till stånd borde kammaren begära återremiss av utskottsbetänkandet.^ Kammaren biföll Ifvarssons yrkande med stor majoritet (109 röster mot 19). Ahlgren och Ericson frånträdde sina yrkanden och gav Ifvarsson sitt stöd.^® I sitt svarsmemorial på återremissen redogjorde Statsutskottet ingående för de förslag till överrättsorganisation som diskuterats av Rhodinkommittén. Utskottet fasthöll vid sitt tidigare betänkande och föreläde Andra s AK 1868 2; 34, 37, 39. « AK 1868 2: 40. AK 1868 2: 41, 43 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=