På väg mot en militär straflFrättsreform Av föregående huvudavsnitt har framgått att den militära rättsutvecklingen under 1800-talets första hälft framtill utgivandet av 1868 års krigslagar givit följande huvudresultat: 1. Tilltron till prygelstraffets möjligheter att verka disciplinerande avtog kontinuerligt samtidigt som affliktionens negativa sociala och militärpolitiska konsekvenser blev allt uppenbarare. Inomdoktrinen växte sig i stället den tanken allt starkare att säker disciplin endast stod att vinna om soldaten ägde största möjliga förtroende för sin förman i allmänhet och hans personliga kvaliteter i synnerhet. 2. Den militära rättsutvecklingen skedde under starkt beroende av den allmänna rättsutvecklingen. Både militär och allmän straffrätt bars upp av en uttalat individualpreventiv ambition. Införandet av det starkt arbiträra disciplininstitutet var ett påtagligt uttryck för militärstraffrättens beroende av sin samtids allmänna kriminalistiska nytänkande. 3. Förmannaauktoriteten hade efter hand kommit att uppfattas från en mera personlig än ämbetsmässig sida. Förmans korrektiva order skulle därför betraktas mera som husaga och mindre som straff, vilket motiverade att dessa korrektioner undanhölls granskning och kontroll i motsats till kriminella bestraffningar. Hänsyn till den korrigerades återanpassning var i själva verket det yttersta motivet till militärstraffens verkställande i särskilda och från allmänna straffanstalter helt avskilda arrester. Den rättspolitiska debatten gjorde emellertid inte halt sedan de viktigaste reformönskemålen kodifierats i 1868 års krigslagar. Tvärtom drogs själva rättssäkerhetsmomentet i lagstiftningen allt starkare in i debattens centrum. Orsaken var att den militära rättssäkerheten kunde användas som kraftigt verkande argument i en av det senare 1800-talets mest segslitna riksdagsfrågor, problemet med försvarsorganisationen och dess finansiering. Syftet med detta huvudavsnitt är att visa hur kraftigt den militära rättssäkerhetsproblematiken bands till försvarspolitiska frågeställningar utan särskilt naturlig anknytning till militär strafflagstiftning. Tidsmässigt omfattar avsnittet tidsperioden fram t.o.m. tillkomsten av 1881 års krigslagar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=